I mars i år presenterade regeringen sin proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik i två delar om klimatrespektive energifrågor. Det är två digra luntor om sammanlagt 460 sidor.

I första delen finns en sammanfattning av läget inom klimatfrågan just nu och om nu någon av riksdagens ledamöter skulle läsa dessa sidor borde det stå klart för dem att situationen är allvarlig och att resoluta åtgärder krävs. Klimatförändringarna har visat sig gå snabbare än man trodde tidigare.

Global uppvärmning
Med hänvisning till IPPC, Intergovernmental Panel on Climate Change, konstaterar propositionen att det är ställt utom allt tvivel att det skett  en global uppvärmning under 1900-talet och att det finns en tydlig koppling mellan temperaturökningen och de mänskliga utsläppen av växthusgaser under de senaste femtio åren.

Dessutom slår man fast att det med mycket stor säkerhet är mänskliga aktiviteter som allt sedan mitten av 1700-talet lett till den nuvarande globala uppvärmningen.

Merparten av uppvärmningen orsakas sedan 1950 av mänskliga utsläpp av främst koldioxid och metan. Koncentrationen av dessa gaser överstiger nu vida de förindustriella värdena och det finns idag mer av dessa gaser i atmosfären än någon gång tidigare under de senaste 650000 åren.

Mellan åren 1970 och 2004 har utsläppen av växthusgaser till atmosfären ökat med 70 procent och enbart koldioxiden har ökat med 80 procent.

Konsekvenser
Med denna utveckling menar man att utsläppen kommer att orsaka än större förändringar i det globala klimatet än hittills. Den globala temperaturen kan stiga med mellan 2 och 4 grader och både uppvärmning och därmed stigande havsnivå kan fortsätta i århundraden även om koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på nuvarande nivå.

Regeringspropositionen hänvisar också till den rapport som Vetenskapliga Rådet presenterade för regeringen i september 2007 där man slår fast att klimatpolitik handlar om riskbedömning under osäkerhet. Osäkerheten om klimatförändringarna är stor och det finns risk att konsekvenserna blir allvarligare än vad som går att bedöma utifrån dagens kunskapsläge.

Vetenskapliga Rådet konstaterade att klimatförändringarna redan gett tydliga effekter som medför risk för minskad livsmedelsproduktion och vattentillgång, fler översvämningar i kustområden och förlust av biologisk mångfald.

För Sveriges del har temperaturen stigit mer än det globala genomsnittet. Den största förändringen här är dock att nederbörden ökat med sju procent, vilket ökar riskerna för översvämningar också inne i landet.

Stigande havsyta
Propositionen pekar dessutom på vikten av att följa utvecklingen i Arktis och Antarktis och sedan det påpekandet skrevs har nya forskarrapporter kommit om ökade rörelser i glaciärerna på Grönland och risker för fler kollapser bland Västantarktis isbarriärer. Sådana förändringar kan få havs-ytan att stiga drastiskt.

BO BRINKHOFF
Proletären nr 16, 2009

Regeringens klimatpolitik: ”svag och senfärdig”
I propositionens energidel slår sig regeringen för bröstet. ”Sverige ska visa ledarskap” och ”därför har regeringen lagt upp en ambitiös process”, förslaget innebär ”kraftfulla minskningar av växthusgaser” och ”ger svensk forskning och företagande en ledande roll”.

Vid en närmare granskning finner man dock att ytterst lite av konkreta åtgärder finns bakom de stolta deklarationerna. Naturskyddsföreningen ger sin syn med orden ”ambitionen i klimatpolitiken är skrämmande låg” och ”regeringens klimatpolitik är alldeles för svag och senfärdig”.

På tok för lite
Regeringen vill höja andelen förnybar energi till 50 procent år 2020. Det låter imponerande, men redan idag är den andelen närmare 40 procent av nettotillförseln. Det innebär att den förnyelsebara energin endast planeras öka med någon ynka procent per år!

För energieffektivisering, den åtgärd som IPCC framhåller som den viktigaste, tillför regeringen 300 miljoner kronor årligen under fem år. En summa som kan verka imponerande men den är i detta sammanhang på tok för liten, knappt mer än några direktörspensioner. Här hade det varit på sin plats att verkligen ge ”svensk forskning och företagande en ledande roll”. Ett ypperligt tillfälle att göra en insats för klimatet och samtidigt skapa nya arbetstillfällen.

Kärnkraft
Det saknas också en plan för att minska jord- och skogsbrukets klimatpåverkan. Istället vill regeringen verka för att torv, i strid mot EU:s nuvarande regler, ska ses som ett förnyelsebart bränsle. Sverige har stora torvtillgångar men en satsning på torv som energiråvara innebär stora tillskott av koldioxid till atmosfären eftersom torven växer och nybildas mycket långsamt. Det har tagit tusentals år för torven att bildas och den måste därför jämställas med fossila bränslen.
Den största satsningen i propositionen görs i praktiken på kärnkraften.

Nya reaktorer
Det regeringen kallar att ”förlänga kärnkraftsparentesen” innebär att tio nya reaktorer kan byggas för att ersätta de nuvarande. En sådan satsning är inte bara riskabel, den är också mycket dyr och kommer att minska intresset för satsningar på alternativa energikällor och energieffektivisering.

Att regeringen är medveten om riskerna och vill avsäga sig sitt ansvar visas när man skriver ”att reaktorägarna i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker”.

Propositionen föreslår att ”flaskhalsar i elnätet mellan Norden och kontinenten ska byggas bort”. Det innebär nya elkablar med möjligheter till export av el till den europeiska marknaden där elpriset är högre. En sådan utvecklig riskerar att ytterligare höja priserna på el här hemma.

Utbyggd vindkraft
Det positiva i propositionen är en planerad utbyggnad av vindkraften från nuvarande pinsamt låga 2 TWh per år till 30 TWh per år till år 2020.

Utbyggnaden sker givetvis på marknadens villkor och hur den nuvarande överproduktionskrisen kommer att påverka utbyggnadstakten återstår att se. Om marknaden inte klarar de investeringar som krävs måste det till statliga satsningar.

Det gäller i hög grad även för en lång rad andra nödvändiga klimatsatsningar som utbyggnad av järnvägar och kollektivtrafik, renovering av befintliga och nybyggnad av klimatsmarta bostäder  samt utbyggnad av alternativa energikällor och energieffektivisering. Sådana satsningar skulle dessutom vara ett positivt sätt att möta den ökande arbetslösheten. Regeringspropositionen kan sammanfattas med orden för lite och för sent, eller som skräddaren sa: det bidde en tumme.