Privata vårdföretag försöker etablera sig i Norrland. Politiker är som väntat med på noterna när Attendo Care och Carema uppvaktar kommunerna.
Men kommuninvånarna är inte lika förtjusta över att vård av sjuka och gamla ska privatiseras.
Privata vårdföretag har hittills riktat in sig på att etablera sig i storstäderna. Dessvärre har de haft tur med sina inviter, vilket ofta lett till fördärv för både patienter och anställda.
När vinsten är själva målsättningen för verksamheten har vård av gamla och sjuka åsidosatts. Exemplen på vanvård är många och blivit en följetong inom svensk media.
Den privata vårdexpansionen har gått snabbt. Mellan åren 1993 och 2005 ökade antalet vårdföretag från 5000 till 12600, enligt Vårdindikatorn för det sista kvartalet 2007. Sex av tio privata vård- och omsorgsföretag återfinns i dag i något av storstadslänen.
År 2000 fanns det 146 privat drivna vårdcentraler, vilket var 14 procent av samtliga vårdcentraler. Fyra år senare var motsvarande siffra 250 respektive 24 procent. I slutet av förra året hade antalet ökat till cirka 300, eller nästan en tredjedel av alla vårdcentraler i landet.
År 1994 låg sysselsättningen i privat vård- och omsorg på 41000 personer. Tio år senare har antalet anställda ökat till 104000 personer, en ökning med 154 procent. År 2004 var sammanlagt 665000 personer sysselsatta i vård och omsorg.
Lukrativ marknad
Den svenska vårdsektorn omsätter i dag 250 miljarder kronor, en lukrativ marknad som kapitalister i allt större omfattning vill lägga beslag på. Bland de större företagen räknas Attendo Care (ägare Industri Kapital) och Carema (ägare 3i Group) med cirka 10000 respektive 6200 anställda.
Hittills har privata vårdföretag etablerat sig främst inom storstadsområden. Nu vill man utöka sina marknadsandelar genom att etablera i Norrland. Men de är inte välkomna i norr, enligt tidningen Kommunalarbetaren.
I Kiruna, som styrs av en brokig allians mellan s, m, kd, mp och Norrbottens sjukvårdsparti samt Sámelistu/Samelistan, vill den politiska majoriteten att Carema ska ta över vissa delar av verksamheten i ett nytt äldreboende inom kommunen. Efter mycket hårt motstånd från Gruvtolvan (gruvfack vid LKAB) tvingades alliansen backa på sina privatiseringsplaner.
I Vilhelmina erbjöd Maria Kristoffersson, centerpartist och socialnämndens ordförande i kommunen, Attendo Care att informera om deras verksamhet på ett offentligt möte på Folkets Hus. Men varken Vilhelminaborna eller de anställda i vården var med på noterna.
”Kom inte hit, det där kan ni ha i Stockholm”, var beskedet från mötet. Efter misslyckandet meddelar Kristoffersson att planerna på att privatisera vården tillsvidare läggs på hyllan. ”Upprördheten bland invånarna måste först lägga sig”, innan hon försöker lansera sina idéer igen.
Hårt motstånd
Andra kommuner i Norrland som förutom de nämnda blivit uppvaktade av privata vårdföretag är Bollnäs, Härnösand, Östersund, Berg, Krokom, Umeå, Robertsfors, Gällivare och Jokkmokk. Dessutom har antingen Attendo Care eller Carema redan hunnit etablera sig i Gävle, Östersund, Umeå, Kalix och Haparanda.
Kjell Stenudd, marknadsutvecklare på Attendo Care, menar att företaget har en ”stor mission” på gång. ”Minst två-tre dagar i veckan marknadsförs Attendo Care i Norrland”, säger han till Kommunalarbetaren.
För kapitalisterna bakom privata vårdföretag är strategin för verksamheten given, att göra vinster på människors behov av vård och omsorg via svenska folkets inbetalda skatter. Att tillåta spekulation i folkets behov av sjukvård är helt oacceptabelt för de flesta, så även för Kommunistiska Partiet.
Det hårda motståndet mot privatisering av vården i Norrland är glädjande, men tyvärr har de nyliberala idéerna redan fått fäste i några av kommunerna. Dessvärre kommer ansträngningarna för att vrida offentlig vård ur händerna på folk att fortsätta.
Med enighet och beslutsamhet kan privata vårdföretagen framfart stoppas. Det är inte värdig ett civiliserat samhälle att folks behov av vård och omsorg ska utgå från hur stora vinster som rikskapitalister i exempelvis Attendo Care och Carema kan göra på verksamheten.
KENT HALDEBO
Proletären 13, 2008