Kommentar: 200 år av alliansfrihet rakt ner i toaletten

Så var charaderna över för den här gången. När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg klev ut på pressträffen i Vilnius på måndagskvällen, och lättat kunde deklarera att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan släpper in Sverige i Nato, var det ett slut på den ovisshet som rått inför toppmötet i Litauens huvudstad.

Men även om beskedet kom något överraskande har det, precis som utrikesminister Tobias Billström påpekat på sistone, bara varit en tidsfråga. Hästhandlaren Erdogan har velat få ut mesta möjliga ur sin förhandlingsposition, men att Sveriges medlemsansökan till slut inte skulle gå USA:s väg har aldrig varit på kartan.

Erdogan har fått bra betalt och kan vara nöjd. Stoltenberg var tydlig med vilka demokratiska eftergifter Sverige redan gjort för att få lov att bli en del av USA:s krigsallians:

– Som en del i den processen har Sverige modifierat sin grundlag, ändrat sina lagar markant och utvidgat sitt antiterrorsamarbete mot PKK. Och återupptagit vapenexport till Turkiet, ljudade Natos galjonsfigur hjälpligt fram på sin karakteristiskt norskklingande engelska.

Stoltenberg pratade också om vad han som generalsekreterare lovat Erdogan. 

– Turkiet och Sverige har idag kommit överens om att etablera en ny säkerhetssamordning. Nato kommer också att stärka sitt arbete på det här området, och jag kommer för första gången i Nato inrätta posten som speciell samordnare för kontraterrorism.

Enligt Stoltenberg handlar det om att skydda Turkiets ”legitima säkerhetsintressen”, och här har Erdogan verkligen lyckats med att få Natovärlden att ta till sig narrativet om det farliga PKK. Det tidigare mantrat om att allt som inte är till USA:s och Natos belåtenhet är lika med eftergifter till den hemske Putin, hade inför toppmötet i Vilnius utvidgats. Nu hette det från Stoltenberg att ”bara Putin och PKK” skulle tjäna på att Sverige inte släpptes in som medlem på mötet.

Det paradoxala i att Turkiet skulle ha legitima säkerhetsintressen, som till och med ger dem rätt att bomba Syrien – bombningar som Sveriges utrikesminister Billström inte velat fördöma – medan Ryssland förnekas någon hänsyn till sina säkerhetsintressen, är det ingen i massmedia som ifrågasätter.

Måndagens besked från Turkiet kom ännu lite mer överraskande efter att Erdogan tidigare på dagen kommit med ett nytt villkor för att ratificera Sverige som medlem: att Turkiet släpps in i EU. I SVT:s Aktuelltsändning framställde man det som ett världsfrånvänt krav, eftersom Nato påstås inte ha något med EU att göra. Men Erdogan visar snarare att han vet mycket väl hur tätt sammanlänkade Nato och EU är. 

EU är allt annat än det fredsprojekt det framställs som i den egna historieskrivningen, och 22 av EU:s 27 medlemsländer är redan medlemmar också i Nato. Sverige blir nummer 23, när Turkiets och Ungerns parlament ratificerat ansökan.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson kunde dock ganska enkelt peka på att Sverige bejakar ett närmare samarbete mellan EU och Turkiet, utan några klara åtaganden på området. Däremot permanentas det ”antiterrorsamarbete” mellan Sverige och Turkiet som bland annat ledde till utvisningen av Mahmut Tat i december förra året. 

Det trilaterala avtal mellan Sverige, Finland och Turkiet som undertecknades på Natotoppmötet i Madrid i juni förra året, följs nu upp av ett bilateralt avtal mellan Sverige och Turkiet, där Sverige återigen åtar sig att jaga av den turkiska regeringen utnämnda ”terrorister”, det vill säga alla som är motståndare till Erdogans regering. Sverige och Turkiet ska ha en bilateral säkerhetsdialog ända uppe på ministernivå, meddelade Kristersson.

Men viktigare än Sveriges skamliga deltagande i den turkiska statens jakt på politiska motståndare har med stor säkerhet USA:s och president Bidens inblandning i förhandlingarna varit. Även om båda sidor officiellt velat framställa det som att en möjlig försäljning av amerikanska F-16-plan till Turkiet inte skulle ha med Sveriges Natoansökan att göra, är det högst troligt att det varit den viktigaste stötestenen som nu är nära en lösning.

Om inte Biden ska använda presidentmakten till att tvinga igenom en försäljning genom att hävda att det är ett akuttillstånd – vilket han lovat att inte göra – behöver han kongressens stöd. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sade på tisdagsmorgonen efter Erdogans besked också att regeringen tillsammans med kongressen går vidare med försäljningen av F-16 till Turkiet. 

Ordföranden i senatens utrikesutskott, demokraten Bob Menendez, har hittills motsatt sig affären, men uttalade sig i måndags om att han ser ett ”stiltje” i Turkiets aggressioner mot sina grannländer och att han är i samtal med regeringen om försäljningen.

Så kan ytterligare en stor vapenaffär, i dessa gyllene tider för den globala krigsindustrin, hjälpa till att spola 200 år av svensk alliansfrihet rakt ner i toaletten.

Det här är en bra dag för Sverige, påstod Kristersson i Vilnius. Sanningen är att det var en bra dag för vapentillverkarna och krigshetsarna som länge velat ha in Sverige i Nato. För alla vanliga svenskar innebär det stundande Natomedlemskapet bara olycka. Mer nedskärningar i välfärden till förmån för militären, och mycket större risk att Sverige dras in i krig.