”En grupp människor med antisocialt dominansbeteende”. Så beskrev civilminister Carl-Oskar Bohlin de Palestinaaktivister som fick syn på honom utanför riksdagen i måndags och högljutt påpekade att han och regeringen borde skämmas för sitt stöd till Israels pågående folkmord.
Dagen därpå korsade Israel ännu en gräns, i dubbel bemärkelse, och bombade Qatars huvudstad Doha. Måltavlorna den här gången var Hamas politiska företrädare som hade möte inför förhandlingen med USA om vapenvila i Gaza.
Den självutnämnde terrorexperten Magnus Ranstorp delade israeliska armén IDF:s tweet där de skröt om dådet. Samma Ranstorp delade också högerdebattören Per Lindgrens beskrivning av Carl-Oskar Bohlin i Aktuelltstudion, med texten ”Sveriges bästa politiker”.
Kanske är det inte så konstigt att Ranstorp gillar Bohlin, då båda är experter på att försvara Israels statsterrorism. I tv ville Bohlin inte diskutera huruvida regeringen varit tillräckligt skarp i sin kritik av Israel, ”för då har de här människorna vunnit.”
Han syftade då inte på Israels fascistregering, ledd av Benjamin Netanyahu. Det kan man annars kalla för antisocialt dominansbeteende, att mörda dem som förhandlar om vapenvila med Israels egen bundsförvant USA. För att inte tala om att begå folkmord.
Nej, det är de som protesterar mot folkmördarna som den svenska regeringen vill åt.
Också Ulf Kristersson har varit ute och hytt med fingret mot hela Palestinarörelsen för Bohlins räkning. Enligt statsministern får man ”tycka vad man vill om konflikter runtom i världen, men i Sverige beter man sig inte på det sättet”.
Nej, i Ulf Kristerssons Sverige gör ju staten istället vapenaffärer med israelisk krigsindustri, och biståndsministern drar in stödet till Unrwa när palestinierna svälter ihjäl i Gaza.
Medan EU-landet Spanien inför vapenembargo mot Israel, ”för att alla i det spanska samhället ska kunna känna att ert land stod på rätt sida av historien”, som landets premiärminister Sanchez säger.
Hur kommer man känna i det svenska samhället när den här mardrömmen är över? Knappast att det officiella Sverige stod på rätt sida av historien i alla fall.
Qatars ledare Al Thani var tydlig i sitt fördömande av Israels senaste flagranta brott mot folkrätten: ”Netanyahu är en ’skurkaktör’ som praktiserar statsterrorism”, konstaterade den qatariska premiärministern. Och till och med Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard fick erkänna att det var ”ett brott mot Qatars territoriella integritet och internationell rätt”.
Magnus Ranstorp är mindre intresserad av folkrätten. ”Klarspråk IDF/ISA/Mossad hinner ikapp Hamas ledarskap i exil och ingenstans är en fristad”, var hans gillande kommentar till att IDF tog på sig ansvaret.
De senaste dagarna har en tolv år gammal bild från när Bohlin besöker en talesperson för IDF vid en israelisk checkpoint i det ockuperade Västbanken blivit viral. Den skvallrar om var Bohlins sympatier ligger.
Men visst är det bara de som protesterar mot folkmordet som uppvisar antisocialt dominansbeteende, Bohlin? Och det är väl aldrig så att det är Israel själv som är den stora terroristen, Ranstorp?
