Blodig våldsspiral på Västbanken

I torsdags gick israelisk militär in i flyktinglägret Jenin på Västbanken och dödade tio personer varav två barn och en 61-årig kvinna. Enligt Israel gick soldaterna in för att arrestera medlemmar i Islamiska jihad, som planerade en attack mot Israel.

När de boende protesterade mot ockupationsstyrkornas intrång i lägret sköt soldaterna skarpt och nio dog. Senare samma dag dödades ytterligare en palestinier i Jenin. Inga soldater skadades.

Torsdagen blev därmed den blodigaste dagen på Västbanken på 20 år, men massakern är bara den senaste i raden av de israeliska styrkornas dödliga attacker på Västbanken. 

Förra året blev det dödligaste på nästan lika länge, då 144 palestinier dödades av israeliska säkerhetsstyrkor på Västbanken (undantaget östra Jerusalem), enligt människorättsorganisationen B’Tselem. Senaste året som siffran var högre var 2004, då andra intifadan fortfarande pågick.

En av siffrorna i statistiken är den palestinsk-amerikanska journalisten Shireen Abu Akleh, som sköts i huvudet i maj förra året när hon rapporterade från ett av den israeliska militärens många tillslag mot motståndsfästet Jenin. Vid tillfället bar hon skyddsväst med ”press” textat stort över bröstet. 

2023 har börjat lika blodigt som det förra, och bara under årets första veckor har 30 palestinier dödats av ockupationsmakten i och med torsdagens offer. I måndags sköts ytterligare en palestinier ihjäl av israeliska säkerhetsstyrkor i Hebron.

Sedan massakern i Jenin har våldsspiralen ökat ytterligare, med desperata unga palestinier som är beredda att offra sina liv för att attackera den ockupationsmakt som terroriserat dem hela deras liv. I fredags sköt en 21-årig palestinier ihjäl sju israeler vid en synagoga i ett bosättarområde i det ockuperade östra Jerusalem, innan han själv dödades av polisen. Attacken var det dödligaste dådet mot israeler i staden sedan 2008.

Därefter har minst 35 hämndbrott mot palestinier registrerats, begångna av israeliska bosättare på ockuperad mark. Bland annat handlar det om stenkastning mot bilar och vandalisering av bostäder. Inga bosättare har arresterats, enligt den israeliska tidningen Haaretz.

Den senaste våldsupptrappningen kommer efter att inrikesministern i Israels nya extremhögerregering, Itamar Ben-Gvir, gick till al-Aqsamosken i Jerusalem i början av året i en kalkylerad provokation mot palestinierna. Men ökningen av dödliga militära räder på Västbanken började under förra premiärministern Yair Lapid, som i den extremt högervridna israeliska politiken beskrivs som en mittenpolitiker.

Hans efterträdare på premiärministerposten är Benjamin Netanyahu, som tagit stöd av några av de mest extrema nationalistiska, religiösa och bosättarvänliga partierna – som Ben-Gvirs Otzma Yehudit (Judisk makt) – för att kunna bli premiärminister för tredje gången. Netanyahus reaktion på fredagens attack har varit att lova att tusentals bosättare ska beväpnas och att de illegala bosättningarna ska stärkas.

Direkt efter massakern i Jenin bröt Palestinska myndigheten (PA) i torsdags säkerhetssamarbetet med Israel – som i praktiken går ut på att det korrupta PA, som leds av president Mahmoud Abbas, administrerar ockupationen av Västbanken åt Israel.

USA:s utrikesminister Tony Blinken har i dagarna besökt såväl Netanyahu som Abbas och uppmanat till återhållsamhet. Samtidigt fördömde Blinken det palestinska dådet i Jerusalem – inte den israeliska militärens i Jenin – och underströk USA:s ”bepansrade” engagemang för Israels säkerhet.

De senaste dagarna har Israel också bombat iranska mål i både Iran och i Syrien, de båda första gångerna när CIA-chefen William Burns var på besök i Israel.

När Blinken fick frågor om bombningarna – som inte fått någon uppmärksamhet alls i Sverige – svarade han bara att han inte hade något att tillägga. Men som Haaretz militärpolitiska analytiker Amos Harel påpekar hade den israeliska regeringen knappast förödmjukat sina gäster genom att genomföra attacker som inte fått grönt ljus från Israels trogna uppbackare USA.