Ledarkrönika

Demokratin slutar där samförståndet börjar

Vi kommer aldrig leva i ett demokratiskt land så länge arbetsköparen har rätten att ”leda och fördela arbetet”.

Som arbetare bör man allt dra öronen åt sig när kompromisser mellan sossar och borgare får en månad som prefix. Vi minns decemberöverenskommelsen som innebar en socialdemokratisk statsminister och en borgerlig budget, och januariavtalet som innebar att Centerpartiet och Svenskt Näringsliv fick igenom sina programpunkter för arbetsmarknaden, med avskaffad strejkrätt samt försämring av Las.

Dessa avtal är egentligen bara en följd av den riktigt arbetarfientliga decemberkompromissen (1902) som tecknades mellan LO och SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv), som gav arbetsköparen rätten att ”leda och fördela arbetet”.

Jobbar du heltid är det cirka 1920 timmar om året som någon annan har makten över dig och över din tid. Under ett yrkesliv blir det 128.640 timmar som någon annan bestämmer vad du ska göra, hur du ska göra det och när du ska göra det. Inte för att den personen är mer kvalificerad än du är, utan för att den personen antingen råkar ha titeln chef/arbetsledare/förman/manager eller råkar äga produktionsmedlen.

Den där chefen, eller vilken titel just din arbetsplats har valt att kalla den positionen, har ett syfte. Jobbar du inom privat sektor är hens arbetsuppgift att leverera vinst, och jobbar du inom offentlig sektor är hens syfte att hålla budget.

Personens funktion är att vara ägarens styrande hand på golvet, oavsett om ägaren är staten, regionen, kommunen eller ett privat bolag.

Även om chefen kan ge ett schysst intryck så är hela funktionen med den rollen att hålla dig och dina jobbarkompisar lugna i båten och se till att ni levererar vinst, eller som det kallas inom offentlig sektor, en effektivare användning av resurserna. Vilket innebär att du och dina jobbarkompisar ska göra mer jobb fördelat på färre arbetare.

Chefens funktion är inte att förklara vad ditt jobb går ut på, jobbar du på ett bygge så levererar ni en byggnad, jobbar du inom vården så vårdar du sjuka, jobbar du i affär så säljer du, jobbar du som kock så lagar du mat, jobbar du som busschaufför så kör du buss.

Det behövs ingen chef för att förklara saker som säger sig själv. Chefens funktion är att du ska upprätthålla alla dina skyldigheter som följer med att du måste sälja din arbetskraft för att ha råd med livet. Det är bland annat därför vi får chefer som beter sig som småpåvar och kräver sjukintyg från första sjukdagen, trots att karensdagen redan finns. Eller bestämmer sig för att förflytta obekväma arbetare.

Det är för att visa sin plats i hierarkin och bestämma. Använda sig av den lilla smulan makt som har rasat ner från ägarnas bord.

Vi kommer aldrig att leva i ett demokratiskt land så länge vi har den här ordningen på våra arbetsplatser. Tillsammans behöver vi kräva makten att vi som arbetar också kan leda och fördela arbetet.    

Dela artikeln