Hoppa till huvudinnehåll

Den blågule seriehjälten

Det är över 70 år sedan mannen med många namn först dök upp i de svenska serietidningsläsarnas medvetande: Den vandrande vålnaden, Mannen som inte kan dö eller Det östra mörkrets väktare. Eller på ren svenska: Fantomen. Nu firar han 1000 svenskproducerade äventyr.

Fantomen – den vandrande vålnaden. Mjölkdrickare av rang och storfavorit i de svenska serietidningshyllorna.
Montage: Proletären

Säg den svensk som växte upp från 1960 och 30 år framåt som inte är bekant med åtminstone något av Fantomens djungelordspråk: Då Fantomen rör sig står blixten stilla, Fantomen har tio tigrars styrka, Fantomen är hård mot de hårda, Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man eller Fantomens röst isar i blodet.

Från start var Fantomen en vit man som höll ordning på de vilda svarta stammarna i djungeln. Idag en betydligt mer politiskt medveten gestalt i takt med tiden. Om än fortfarande med sin trogna häst Hero och den tama vargen Devil och med utgångspunkt i Dödskallegrottan i De djupa skogarna i den före detta engelska kolonin Bengali.

– Fantomen är samme man som han varit i 70 år i tidningen och 400 år i serien. Han står fortfarande för demokrati och jämställdhet, han är emot miljöförstöringen. Sen har han ju ändrat sig över tid för att kunna ta hand om orättvisor runt om i världen, beroende på hur samhället har förändrat sig. Han förkroppsligar svenska ideal och svenska värderingar… i alla fall i den svenska tidningen, säger Jacob Habinc, projektledare för Fantomen på Story House Egmont i Malmö. 

Jag har fått mejl från folk som tycker att Fantomen blivit en fjolla eller blivit alldeles för vänsterradikal samtidigt som andra mejlar att den enda som gillar Fantomen är Donald Trump.

Historien om Fantomen tar sin början 1536 då Christopher (Kit) Walker som ende överlevande spolas iland på en afrikansk kust efter ett piratanfall mot det fartyg där hans far varit kapten. Vid dödskallen av sin faders mördare svär han en ed att bekämpa ondska, sjöröveri och orättvisor. Han får hjälp av bandarerna, en afrikansk pygméstam. Trots att sönerna efterträder sina fäder i rollen som Den vandrande vålnaden lever stammarna i De djupa skogarna i tron att Fantomen aldrig dör. Han är en vit man som med hjälp av sina trogna bandarer och hotet från deras dödliga giftpilar, skapar ordning bland de svarta vildarna i djungeln.

Medan Fantomen såg dagens ljus i USA redan 1936, fick Sverige vänta på Mannen som inte kan dö till 1950.

Idag är Fantomen inte längre den han var då. I en vetenskaplig avhandling har Robert Aman, docent och lektor i pedagogik vid universitetet i Linköping, kallat Fantomen en socialistisk superhjälte.

– När Lee Falk skapade Fantomen syntes den västerländska synen på världen väldigt tydligt: en vit man som styr över Bengalis skogar och stammar. Men redan på 50- och 60-talen började Falk arbeta bort den stereotypen. När den svenska redaktionen skapades upptäckte den saker som den inte kunde stå för, och då gjordes fler redigeringar, säger Jacob Habinc.

Robert Aman menar att Team Fantomen, den redaktion som tog över den svenska tidningen, har förvandlat den en gång rätt så kontroversiella serien till något helt annat. Team Fantomen var ett svenskt manuskollektiv under ledning av Ulf Granberg som tillsammans med bland andra Janne Lundström, Bertil Wilhemsson och Magnus Knutsson från slutet av 1960-talet började förändra Fantomen. Den mask- och trikåklädde hjälten fick ”en ny mänsklig karaktär och ett socialt samvete”, som Ulf Granberg uttryckte det 2003.

Den vandrande vålnaden gick helt enkelt från att vara djungelns härskare till djungelfolkens vän och stridskamrat. Och den Fantomen har nu visat upp sig i 1000 svenskproducerade äventyr. I det tusende, som ligger ute just nu, tar Fantomen åter upp kampen mot sin gamla ärkefiende Singhpiraterna.

Egmont
Senaste numret innehåller Fantomens 1000:e svenskproducerade äventyr.

I avhandlingen The Phantom Comic and the new left: A Socialist Superhero, hänvisar Aman till Magnus Knutsson som 2003 konstaterar att Fantomenförfattarna efter diskussion och kritik från bland andra ABF, ville ”modernisera berättelserna genom att ge Fantomen ett motståndskraftigt socialt medvetande och producera manus som tog itu med de rådande strukturella orättvisorna i det samtida Afrika. Och det fanns ingen större orättvisa”, menade Knutsson, ”än de sätt på vilka en vit härskande klass förtryckte den svarta befolkningen”. 

– Det är väl att ta i att säga att den svenska redaktionen fick fria händer att göra en ”svensk” Fantomen, säger Jacob Habinc. Det har varit en korrespondens och diskussion mellan King Features som äger Fantomen, och Sverige. Men de har varit öppna: till exempel har många karaktärer, länder och intriger som Team Fantomen skapat blivit kanon i de amerikanska dagstripparna och söndagssidorna.

– Nu finns det gemensamma guidelines för hur Fantomen ska vara, och de går väldigt mycket hand i hand med hur vi i Sverige har sett honom.

Privat
Jakob Habinc

När det svenska intresset och stödet för befrielsekampen i Latinamerika och den antikoloniala kampen i Afrika ökade, ökade i motsvarande grad också Fantomens sociala engagemang. När gruvarbetarna i Rodia kämpar för sin frihet ställer Fantomen i flera äventyr utan tvekan upp bakom RLA, Rodian Liberation Army. Han anländer till RLA:s läger i Rodias djungel och erbjuder sina tjänster till en gerillaledare som är en svart kopia av Che Guevara. RLA:s ledare heter för övrigt Nelson N’Dela och blir efter en lång fängelsevistelse Rodias förste folkvalde president…

I ett annat äventyr handskas Fantomen med förbjuden kärlek i skuggan av apartheid, mellan en svart man och en vit kvinna. Vid gränsen till Rodia sätter Fantomen tonen för avsnittet: ”…där styr några hundra tusen vita människor som vägrar att ge åtta miljoner afrikaner rösträtt och mänskliga rättigheter… rasdiskriminering”.

Och efter att ha ingripit i handlingen tar sig Fantomen till rasisternas huvudstad Marcusburg, som inte är en passning till Johannesburg – utan till Marcus Wallenberg.

– Fantomen tar faktiskt ställning till det som händer i det fiktiva Rodia innan svenska politiker tog ställning till Sydafrikas apartheid, säger Jacob Habinc. Sett ur dagens politiska synvinkel var det extremt radikala historier som skrevs då under 70-talet.

Övre rutan: Falk/Barrys original. Nedre rutan: Den svenska versionen.

Ur ett jämställdhetsperspektiv har Fantomens hustru Diana visat att även kvinnor kan ta plats i elitstyrkan Djungelpatrullen (1973) och i andra äventyr har Fantomen bland annat kämpat sida vid sida med Fidel Castro (Dödlig dos från 1976), byggt handelskooperativ i Awashiland (Handelskriget 1973) och nyligen gjorde han också rent hus med polska nationalister som hotat en gayparad (Den gyllene örnen 2018).

– Det var ju (dåvarande) redaktören Mikael Sol som låg bakom det avsnittet och han fick höra ganska mycket. Inte från Fantomenläsarna, utan mer från andra håll, berättar Jacob Habinc. Rent generellt är det väl så att de som reagerar starkast på äventyr som det om Polen, är de som har minst koll på Fantomens historia.

– De som läst Fantomen ett tag ser de här nya progressiva historierna som något positivt.

Exemplen är flera på hur den svenska redaktionen förvandlat amerikanskproducerande Fantomenserier till något som är mer gångbart i Sverige. När Diana får veta att den 21:a Fantomens förfader seglade med Columbus, säger hon enligt Lee Falk att ”Det är fantastiskt. Din förfader, den förste Fantomens pappa, seglade med Columbus?” Fantomen själv tiger.

I den svenska versionen av samma serieruta säger Diana ”Typiskt va? På de tiden trodde européerna – dom vita alltså – att dom hade laglig rätt att lägga beslag på dom färgade folkens länder”.

Och Fantomen svarar henne:

”Ja, Diana. Det var ren stöld. Och det är därför vi har stora problem i u-länderna idag…”.

I Vattenprovet (1970) läser Fantomen lusen av den brittiske kolonialgeneralen Williams som inför sin dotter Nora skryter om hur han ”försökte införa lag och ordning och lite civilisation i deras eländiga land”.

Till Noras förtjusning tar Fantomen ner generalen på jorden:

– Ni är verkligen häpnadsväckande dum i huvudet, general! Detta folk hatar er som pesten och ni förstår inte ens varför.

När det politiska klimatet nu förändras, när synen på den svenska utrikespolitiken är en annan, innebär det att också Fantomen kommer att förändras?

– Det skulle vara svårt för oss att göra en Fantomen av gammalt slag. Vissa läsare kanske ändrar sig politiskt och tycker att Fantomen inte står för det de står för. Jag tycker att det är viktigt att vi står fast och förmedlar den typ av ståndpunkt som Fantomen alltid haft; vi ska inte vända kappan efter vinden. Det kommer att finnas människor som har en annan uppfattning, men då får vi ta den diskussionen, säger Jacob Habinc.

– Jag har fått mejl från folk som tycker att Fantomen blivit en fjolla eller blivit alldeles för vänsterradikal samtidigt som andra mejlar att den enda som gillar Fantomen är Donald Trump. Så det gäller att vi står på oss och låter Fantomen vara någon som vi kan stå för.