Hoppa till huvudinnehåll

Det är Robin Hood vi vill ha!

Julaftons-tv i Sverige är Robin Hood-tv. Den legendariske fredlöse bågskytten från Sherwoodskogen dyker upp både i Kalle Anka och i Karl-Bertil Jonssons julafton. En ädel man som kämpade mot de rika förtryckarna, för de fattigas och utsugnas sak, och som därmed fått den breda massans stora sympati. Men har Robin Hood funnits? Proletärens Janne Bengtsson reder ut begreppen i den här julläsningen.

Robin som räv i Disneys Robin Hood (1973).
Walt Disney Pictures

Få historiska gestalter har förevigats på film, i böcker och artiklar så ofta som mannen som stal från de rika och gav till de fattiga: Robin Hood.

I svensk julaftons-tv förekommer Robin Hood i båda de klassiska program-stapelvarorna. I Kalle Anka och hans vänner är Robin en slug räv som tar tillbaka det kungen och fogdarna har stulit från de plågade bönderna. ”Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen!”, är numera en klassisk fras.

Och i Per Åhlins och Tage Danielssons tecknade julsaga Karl-Bertil Jonssons julafton får den unge postvikarien Karl-Bertil idén att på Robin Hood-vis stjäla från de rika och ge till de fattiga, genom att helt enkelt styra om julklappspaket från de rika områdena i staden till de fattiga. Så hamnar till exempel paketet med en tändstickstavla föreställande Bodens fästning inte hos byrådirektör H.K. Bergdahl i Djursholm, utan istället hos en mindre bemedlad samhällsmedborgare i en fattig del av staden.

Sedan Karl-Bertils ömma fader Tyko konstaterat att han närt en kommunist vid sin barm, tar byrådirektören emot Karl-Bertils förklaring med ett entusiastiskt: ”Det var förbanne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades!”

Men vem var egentligen Robin Hood? Har han överhuvudtaget funnits?

Berättelserna om Robin Hood har tilltalat vanligt folk i sekler. Denne legendariske bandit har alltid talat direkt till människornas rättsmedvetande. Han stod upp mot övermakten, och han gjorde det med några käcka fraser och en överlägsen skicklighet med pil och båge.

Robins liv och leverne i Sherwoodskogen tilltalar också. Han jagar och festar på det nedlagda bytet tillsammans med sina muntra män, som det heter i berättelserna om honom. Han tar hand om de behövande och är överhuvudtaget en ädel och nobel gestalt.

Robin Hood dyker upp för första gången i ett verk av den engelske medeltida skalden William Langland. I texten Piers Plowman, skriven 1377, nämner Langland namnet Robin Hood. Engelska källor anger att denne Robin Hood kan vara Robin des Bois (Robin i skogen), en karaktär som förknippades med en traditionell vårfestival, firad den 1 maj (!).

Nästa gång Robin Hood nämns är han själv huvudfigur. Det är i balladsamlingen om den fredlöse Robin Hood, A Lytell Geste of Robin Hode, utgiven i England omkring 1489: ”Lithe and lysten gentylmen, that be of frebore blode, I shall you tell of a good yeman, His name was Robyn Hode.” (I fri översättning: ”Hör upp och lyssna, ädla män, ni män som är födda fria. Jag ska berätta om en god yeoman, hans namn är Robyn Hode.”)

En yeoman var en bonde med egen jord, men också en flitig och pålitlig människa. Och från A Lytell Geste… men även andra källor kan man dra slutsatsen – och det gör forskare – att Robin Hood har funnits.

Givetvis finns det också forskare som hävdar att allt bara är en myt. Det gör till exempel Encyclopedia Britannica, som skriver att ”de autentiska Robin Hood-balladerna var det poetiska uttrycket för folkliga strävanden i norra England under en turbulent era av uppror och bonde-missnöje, som kulminerade med bondeupproret 1381. Temat med den frie men förföljda fredlöse mannen som tar för sig av den förbjudna jakten i skogen och överlistar eller dödar lagens män, tilltalade naturligtvis allmogen”.

David Telford
Robin Hood-staty i Nottingham.

Den bonderevolt som omtalas i den brittiska nationalencyklopedin var det uppror som bröt ut i stora delar av England 1381. Folk hade tröttnat på höga skatter, en följd av krigen mot Frankrike, och på statens skattmasar som brutalt flådde bönderna på skördarna. De var särskilt upprörda över nya lagar som hindrade dem från att jaga fritt i de skogar som nu reserverades som kungars och adelsmäns egendom.

Revolten utlöstes när den kungliga skattefogden John Bamton skulle samla in obetalda skatter i Essex den 30 maj 1381. De fattiga bönderna slog tillbaka och upprorsflammorna spred sig snabbt över landet. Upprorsmännen brände skatteböckerna, den tidens taxeringskalendrar, och domstolsprotokoll där domar mot upproriska bönder dokumenterats. Och till slut tågade en bondehär mot London där den då 14-årige kung Richard gömde sig i The Tower of London. Men flera andra höga män i staten jagades upp och dödades av upprorsmännen.

Till slut sattes 4.000 man armésoldater in mot de upproriska och i slutet av juni hade statsmakten segrat. Mer än 1.500 upproriska bönder avrättades.

I den miljön, i det enkla folkets uppror mot den ondskefulla och förtryckande statsmakten och dess brutala hantlangare, passade Robin Hood in perfekt.

Senare har berättelserna om Robin Hood byggts på och sökt sig nya stigar i det medeltida och även senare England: romantiken fördes in i legenden när Robin fick en flickvän, den sköna jungfrun Marion. Och han fick nya stridskamrater när han slog sig ihop med en kyrkans man, den fete, finurlige och fenomenalt stridsskicklige munken Broder Tuck. Nu knöts också Robin allt hårdare till Sherwoodskogen.

I balladsamlingen A Lytell Geste… nämns flera platser där Robin Hood ska ha funnits. En är Sherwood Forest i grevskapet Nottinghamshire där Robin hade en fiende i den ondskefulle sheriffen av Nottingham som Robin bekämpade med hjälp av sina modiga (och muntra) män Lille John, Alan-i-Dalen, Much och Will Scarlett. Samt senare också Broder Tuck.

Den andra platsen är Barnsdale i Yorkshire.

Barnsdale, eller Barnsdaleskogen, ligger i den sydvästra delen i grevskapet Yorkshire, inte långt från staden Doncaster med idag drygt 150.000 invånare. Här finns också staden Wakefield. Historiskt var detta en plats med stora skogar där många kungliga jakter ägde rum, och i de tidigaste berättelserna placerades också Robin Hood här.

Och just i Barnsdale placerar också den svenske historikern, docenten och författaren Dick Harrison Robin Hood i boken Mannen från Barnsdale. Dick Harrison har gått grundligt till väga: efter att ha pluggat igenom spalt-kilometervis av dokument och källor konstaterar Harrison att det är förvånansvärt ofta som verkligheten är lik dikten, och att det finns en klar länk mellan samhälle och fiktion.

Harrison konstaterar också att det var först på 1800-talet som den moderna bilden av Robin Hood skapades. Den med ”krenelerade borgar, mörka skogar, kyska jungfrur, svarthjärtade skurkar och moraliskt oförvitliga hjältar”.

Att Robin Hood och hans män var klädda i grönt är dock inget sentida påhitt. Den uppgiften finns med redan i de tidiga skrifterna om och avbildningarna av Robin Hood-gestalten.

Vem var då Robin Hood? Dick Harrison tror att Robin Hood existerat, att ”den legendariske fredlöse inte är en påhittad myt utan namnet på en verklig person av kött och blod”.

Frågan är bara: vilken person? I sitt (mycket intressanta) sökande efter den verklige Robin Hood hamnar Harrison på ett gods i Wakefield i Yorkshire, inte långt från Barnsdale, där det i början av 1300-talet bodde inte mindre än fem Robin Hood.

Harrison menar att Robin Hood levde i trakten av Wakefield med sin hustru Matilda och att han var aktiv under 1300-talets första decennier och fredlös 1322-23. Robin var också god vän med Lille John och deras gemensamme fiende var överheten.

Efter tiden som fredlös tjänade Robin vid Kung Edvard II:s hov. Enligt de kungliga rullorna lämnade han den tjänsten den 24 november 1324. Vad som hände sedan tvista de lärde fortfarande om: det finns flera berättelser om Robin Hoods död, men de är ostyrkta. De facto förvandlades Robin Hood från man till långlivad legend i november 1324.

I sin karaktäristik av Robin Hood ser Dick Harrison ”en social hämnare, en inofficiell men godhjärtad överhet som agerar vid sidan av lagen i syfte att upprätthålla dess anda. Robin attackerar dem som har förbrutit sig mot reglerna och kommit undan, de giriga och hagalna profitörer och utsugare som existerade såväl under medeltiden som under senare sekel. I legenderna om Robin Hood får de sitt välförtjänta straff”.

Inget dåligt eftermäle.

Warner bros.
Errol Flynn som Robin Hood.

FILMHJÄLTE

Det har gjorts fler än 100 filmer om Robin Hood. Den första, Robin Hood and His Merry Men kom redan 1908 eller 1909. Den film som skapade bilden av Robin för genererationer är The Adventures of Robin Hood (1938) med Erroll Flynn som Robin och Oliva de Havilland som Marion. Den mångsidige Claude Rains (se Proletärens artikel om 80-årsminnet av filmen Casablanca) spelade Prins John.

Robin Hood: Prince of Thieves (1991) såg Kevin Costner som Robin, och 2010 tog Russel Crowe över rollen som Robin och Cate Blanchett blev Marion i Robin Hood.

1976 kom en sovjetisk Robin: Strely Robin Guda (Robin Hoods pilar). Vladimir Vysotskij skrev sex ballader till filmen, regisserad av Sergej Tarasov och med Boris Chmelnitskiij i huvudrollen.

Förutom filmer har också tusentals böcker och avhandlingar författats kring fenomenet Robin Hood.