Kommentar: Drogtester på skolor är verkningslös signalpolitik

Det borgerliga styret i Göteborg planerar att lägga förslag om att införa slumpmässiga, frivilliga drogtester i skolorna. Frågan är till vilken kostnad och till vilken nytta.

Alkohol- och tobaksanvändning bland ungdomar har gått ner kraftigt sedan 2000-talets början. De senaste drogvaneundersökningarna bland skolelever i Göteborg visar att 2019 var det 23 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i gymnasiets årskurs två som drack alkohol en gång i månaden eller oftare, jämfört med 52 respektive 42 procent 2007.

Samtidigt har narkotikaanvändningen ökat något och det är framför allt cannabis som dominerar bland de unga. Nästan var femte ungdom i årskurs två har någon gång provat cannabis.

Användningen av droger är ett stort socialt problem som behöver åtgärder. Frågan är vad slumpmässiga drogtester gör för nytta. Är det att upptäcka ungdomar som man inte visste var i riskzonen för att hamna i drogmissbruk? Det är nog inte så sannolikt att dessa ungdomar ställer upp på frivilliga drogtester.

De flesta vuxna som arbetar inom skolan, socialtjänsten och polisen har inte svårt att identifiera vilka ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället i missbruk eller kriminalitet. Det stora problemet är att bygga upp förtroendefulla relationer och erbjuda ett vettigt alternativ.

Skolinspektionen har uttalat sig skeptiskt mot drogtester i skolan, eftersom det är svårt att säkerställa att det är ett verkligt frivilligt beslut att gå med på ett drogtest och för att forskningsläget visar på begränsad eller ingen effekt på droganvändningen.

Svaret från högern på alla sociala problem är mer repression. Förutom drogtester ska knarkhundar användas i skolorna. Samtidigt ökar kameraövervakningen runt om i stan, Västtrafik lägger mer pengar på biljettkontroller och ordningsvakterna blir fler och fler. De ungdomar som upptäcks som missbrukar droger eller befinner sig på glid på annat sätt hanteras enbart med disciplinära åtgärder.

Självklart ska samhället kunna ställa krav och ha förväntningar på ungdomar. Det är bra att droganvändning upptäcks och motverkas. Men det vore en mycket effektivare åtgärd att använda pengarna på att öka skolhälsovårdens resurser. På så sätt kan skolsköterskor och kuratorer tillsammans med lärare och annan skolpersonal upptäcka riskbeteenden och erbjuda stöd och hjälp.

William Wismeier
Kommunistiska Partiet Göteborg