Ojämlikheten skenar i Sverige – fem rikaste äger lika mycket som fem miljoner

Sverige tappar placeringar på listan över de länder som motverkar ojämlikhet. Därmed är vi en del av en global trend där 9 av 10 länder i världen bli allt sämre på att motverka ojämlikhet, enligt en rapport om ojämlikhet i världen som Oxfam, en internationell organisation som global bekämpar fattigdom.

Sedan 2020 har de fem rikaste personerna på jorden ökat sin förmögenhet med 464 miljarder dollar – vilket motsvarar 14 miljoner dollar i timmen. Oxfam förutspår därför att världen inom tio år kommer att få se sin första dollarbiljonär (tusen miljarder dollar, 1.000.000.000.000).

Hur ser det då ut i Sverige?

År 2022 låg Sverige på plats 20 av 160 när det kom till att bekämpa ojämlikhet. I årets rapport hamnar Sverige på plats 24, vilket betyder att vi är sämst i Norden.

De fem rikaste personerna i Sverige äger nu lika mycket som fem miljoner svenskar, och har en samlad förmögenhet på närmare 55,5 miljarder dollar.

– Tyvärr konstaterar Oxfam att Sverige under flera decennier misslyckats med att minska ojämlikheten. Och politiken som förs just nu gör att klyftorna fortsätter att öka. Den senaste statsbudgeten är ett tydligt exempel på hur regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar de som redan har råd. Ojämlikhet leder till otrygga samhällen, där missnöje gror och tilliten människor emellan minskar, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige, i ett pressmeddelande.

Av de 160 länder som Oxfam granskat hamnar Sverige fortfarande relativt högt upp när det kommer till att bekämpa ojämlikhet via välfärd (plats 16) och rättigheter för arbetare (plats 6). Det finns dock en punkt som gör att vi backar ordentligt, nämligen skattepolitiken.

Sverige är bland de sämsta länderna i världen på att utjämna klasskillnader via en progressiv skattepolitik. Vi har sjunkit till plats 114 av 160 och är omsprungna av länder så som Ryssland (111), Turkiet (110), Rwanda (69) och Afghanistan (99).

”Under decennier har Sverige fört en orättvis skattepolitik, där de allra rikaste fått flera skattelättnader samtidigt som de som lever i störst utsatthet inte fått det stöd de behöver”, skriver Oxfam i ett pressmeddelande.

Sverige har en relativt hög skattesats för inkomst av lön samtidigt som skattesatsen på till exempel kapitalinkomst och bolagsvinster är relativt låg. Det innebär att vårt välfärdssystem till allra största delen finansieras av skatt på lönearbete och konsumtion.

Vanliga löntagare i landet bidrar därmed 28 gånger mer till den gemensamma välfärden än personer med en stor förmögenhet, enligt Oxfam. Detta går att jämföra med Frankrike där löntagarna bidrar med 8 gånger mer.

Frankrike har bland annat en progressiv arvsskatt, skatt på förmögenheter över 1,3 miljoner euro och en fastighetsskatt som baserar sig på det spekulativa värdet på bostaden. Sverige har istället avskaffat skatterna som motverkar ojämlikhet så som arvs-, förmögenhets- och värnskatt.

Oxfam lyfter också det faktum att Sverige har en platt skatt (moms) på till exempel mat, som påverkar fattiga i samhället betydligt mer än rika.

”Regeringen har bland annat tagit beslut om att skatteminskningar för de rikaste genom bland annat sänkt marginalskatt, vilket från och med nästa år innebär 23 miljarder mer som samhället förlorar i skatteintäkter”, skriver Oxfam i sitt pressmeddelande.

Oxfam refererar också till den så kallade Gini-koefficienten, som är ett mått på distributionen av rikedomar i ett land där 0 betyder att invånarna har exakt samma inkomst och 1 betyder att en enda person äger allt i samhället.

År 2021 nådde Sverige en Gini-siffra på 0,33, vilket är den högsta noteringen sedan 1975.

Fakta: Förslag på reformer mot ojämlikhet

Enligt Oxfam skulle följande reformer kunna motverka ojämlikheten i Sverige:

• En ökad insyn i Riksbankens beslut om styrräntan och att Sverige inrättar medborgarpaneler när det kommer till budgetfrågor. ”Genom demokratisering av vår ekonomi och penningpolitik kan vi skapa en rättvisare fördelning av förmögenhet och säkerställa att ekonomiska beslut gynnar hela samhället, inte bara en liten elit”, skriver Oxfam i sin rapport.
• En tillfällig skatt på ”extraordinära vinster” för företag. ”Skatten går att tillämpa på banker, energisektorn, livsmedelsföretag som tar ut överpriser…”, skriver Oxfam.
• Att regeringen lägger större fokus på att hitta och hindra skatteflykt. Oxfam uppskattar att den svenska statsbudgeten förlorar 20-30 miljarder kronor varje år på grund av skatteflykt.
• En lagstadgad arbetstidsförkortning.
• Tryggare arbetsplatser där skyddsombuden får en stärkt roll för att motverka dödsolyckorna.
• Att Sverige inför ett tak på förhållandet mellan vd-löner och medianlönen i Sverige, samt att företagens vinster fördelas mer lika mellan löntagare och aktieägare.
• En ny förmögenhetsskatt mellan 2-5 procent på förmögenheter över 50 miljoner.
• Ett återinförande av arvsskatten, värnskatten samt en höjd marginalskatt.

Storbolagen påstår att det är lågkonjunktur – gör rekordvinster