EU-propagandan bet inte

Den massiva propagandan om att rösta i valet till Europaparlamentet bet inte. Åtminstone inte i Sverige, där det preliminära valdeltagandet bara ökade marginellt, från 51 till 53 procent. 

Det låga valdeltagandet syns tydligt när man jämför rösterna i absoluta tal med riksdagsvalet förra året. Bara Miljöpartiet – som ändå backar jämfört med EU-valet 2014 – fick fler röster i EU-valet än i riksdagsvalet. 

Socialdemokraterna fick 890.000 färre röster än i riksdagsvalet, Sverigedemokraterna en halv miljon färre än i valet till riksdagen. 

Vänsterpartiet fick 250.000 färre röster i EU-valet jämfört med riksdagsvalet. I riksdagsvalet fick V 518.000 röster, i EU-valet mindre än ett år senare 268.000. Inte minst med tanke på hur V släppt kravet på utträde, och utmålat EU-valet som ett europeiskt ödesval, är det intressant att hälften av V-väljarna inte köpte retoriken om att försöka vrida EU åt vänster, och lät bli att rösta på partiet.

Grafik: Proletären

Nästan alla partier hade svårt att få sina väljare att gå och rösta.

Flest röster fick Socialdemokraterna. 940.000 personer, 12,4 procent av de röstberättigade, lade sin röst på S. 

Men solklart största parti blev soffan (eller kanske sängen för dem som inspirerats av Kommunisternas valfilm). 47 procent av de röstberättigade – mer än tre och en halv miljon svenskar – valde att strunta i propagandan och inte rösta på något parti alls.

I hela EU ökade däremot valdeltagandet för första gången sedan det första EU-valet 1979. Det preliminära valdeltagandet på unionsnivå är 51 procent, 2014 var det 43 procent.

I Danmark ökade valdeltagandet med 10 procentenheter till 66 procent. Där förlorade det tvärpolitiska EU-motståndspartiet Folkebevægelsen mod EU sitt mandat som man haft sedan 1979. 

Anledningen är att vänsterpartiet Enhedslisten, som tidigare uppmanat sina väljare att rösta på Folkebevægelsen mod EU, för första gången själva ställde upp i EU-valet. Den förändrade linjen går att jämföra med hur det svenska Vänsterpartiet lagt utträdeskravet åt sidan.

Med 5,5 procent av rösterna fick Enhedslisten mandat och skickade samtidigt ut det verkliga EU-motståndet från Europaparlamentet. Folkebevægelsen mod EU tappade 4,4 procentenheter till 3,7 procent och parlamentarikern Rina Ronja Kari, som konsekvent agiterat för att Danmark ska lämna EU, får åka hem från Bryssel.

Även i Tyskland och Frankrike ökade valdeltagandet. I Tyskland från 48 till 61 procent och i Frankrike från 42 till 50 procent.

De tyska socialdemokraterna tappade 11 mandat medan de gröna vann 7 och blev näst största parti efter kristdemokraterna. I Frankrike blev Marine Le Pens högerextrema Nationell samling största parti med 23 procent av rösterna, en procentenhet mer än president Emmanuel Macrons vallista Renässans. Nationell samling tappar ett mandat till 22 – men har fortfarande ensamt fler än samtliga Sveriges 20 mandat. Även i Frankrike gick de gröna framåt och blev tredje största parti.

I Italien blev högerextrema Lega största parti med 34 procent av rösterna. Valdeltagandet var 57 procent.

Lägst var valdeltagandet i Slovakien där 23 procent gick och röstade. I Slovenien och Tjeckien var valdeltagandet 28 respektive 29 procent. I Kroatien 30 procent, i Portugal 31 procent. Högst var det i Belgien där 88 procent röstade i EU-valet.

I Sverige är det tydligt att det gick bättre för partier med budskap om att EU inte bör få ännu mer makt. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ökade alla jämfört med förra valet 2014, medan det allra mest EU-vänliga partiet i Sverige, Liberalerna, balanserar på fyraprocentspärren för att behålla ett mandat. 

Vilket var då partiet som gick allra bäst i EU-valet och som får flest mandat i Europaparlamentet? 

Rätt svar är naturligtvis det brittiska Brexitpartiet, som får 29 mandat i parlamentet som har sammanlagt 751 platser så länge Storbritannien är med. Än rasar bygget inte men nog knakar det i fogarna i Bryssel och Strasbourg.