Krönika: Flexibilitet = otrygghet
Unga arbetare vill ha trygghet på jobbet, inte osäkra anställningar och ”moderniserad" arbetsrätt. Demonstrera med oss i RKU på 1 maj – för socialism och arbetarpolitik.
Jag vill tillägna den här texten, med anledning av första maj, till alla arbetarungdomar där ute.
Till alla som sliter i vården och i industrin, på lager och i butiker, i restauranger, på byggen och i transporter. Till alla som får jobba för sämre löner och med kassare villkor.
Till alla timmisar, bemanningsanställda, visstidare och vikarier, de som inte vet om de kommer att få fortsätta jobba nästa månad, nästa vecka eller ibland ens nästa dag. Som ibland inte vet om månadens lön kommer att räcka till hyra och mat.
Till alla som får samhället att snurra och som sliter ihop till kapitalets vinster men bara får en liten bråkdel tillbaka.
I slutet på mars fick 53 visstidsanställda sluta på Volvo i Umeå för att genast bytas ut av bemanningsanställda. Helt utan förklaring.
Kapitalisterna kallar visstid och bemanningsföretag för flexibla lösningar, men det som är flexibelt för dem innebär bara otrygghet för oss. De vill ha utbytbara B-lag som går enkelt att sparka när konjunkturen blir sämre. Men vi vill ha trygga anställningar där vi inte behöver oroa oss över att förlora vår försörjning från en månad till en annan.
Tyvärr ser trenden ut att gå i motsatt riktning just nu – mot en än mer otrygg arbetsmarknad. Och skamligt nog så är det representanter för den så kallade arbetarrörelsen, ledningen inom socialdemokraterna och LO, som tillsammans med Svenskt Näringsliv är ansvariga för detta genom den så kallade ”moderniseringen” av lagen om anställningsskydd.
Men återigen, det arbetsköparna (och nu sosseledarna med dem) kallar modernt och flexibelt innebär bara försämringar för oss.
Bland annat Centerpartiets ungdomsförbund har menat att det här kommer att göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Men vilken arbetsmarknad skulle det vara, och till vilket pris?
Jag menar att vi unga aldrig kan acceptera att vi används som en murbräcka för att slå sönder anställningstryggheten. Det kommer att drabba hela arbetarklassen, det kommer att slå tillbaka på oss med.
Istället för samförstånd och handskakningar på högsta nivå borde det här angreppet på vår trygghet ha mötts med generalstrejk.
Vi unga ska inte behöva konkurrera med varandra om jobben i ett race mot botten för sämre löner och villkor. Därför kräver vi i RKU ett förbud mot otrygga anställningsformer och rätt till tillsvidareanställning som norm, samt lika lön för lika arbete.
Vi vill också dela på de jobb som finns och införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det är dock inget som kommer att skänkas till oss från ovan bara för att vi kräver det, utan det behövs medveten och organiserad kamp. Så det är dags att börja nu idag.
På första maj kommer vi ungkommunister att demonstrera i Röd Front över hela landet, för arbetarpolitik och för socialism. Kom med och organisera dig med oss, så tar vi tillsammans kampen för en värdig framtid!