Från oss som bygger landet: En budget rent åt helvete

Dagligen presenterar regeringen nya löften om vad budgeten för 2024 kommer att innehålla. En söndagsförmiddag gick de ut med beskedet att brytpunkten för statlig skatt inte indexeras utifrån inflationsökningen, utan ligger kvar på 51.000 kronor i månaden.

Under eftermiddagen kunde man höra hur både Timbro och framträdande moderatpolitiker rasade över detta, bland annat Irene Svenonius, som nu är tillsatt av regeringen att leda den statliga utredningen om svensk sjukvård.

Jag bävar.

Irene Svenonius menade att det måste löna sig för en sjuksköterska eller en polis att ta något extrapass. Trots hennes långa tid som regionansvarig för Stockholms sjukvård imponeras jag över hennes totala avsaknad av insikt vad gäller löneläget för sjuksköterskor.

Säg mig en enda sjuksköterska som kommer upp i lönenivåer på 51.000 kronor? Och är det någon som mot förmodan gör det är det de som tvingats arbeta så många extrapass på grund av personalbrist att det inte finns en enda minut över att ta på sig ytterligare extrapass.

På måndagen utvecklade finansminister Elisabeth Svantesson argumentationen och lyfte fram hur mycket sänkt skatt en barnfamilj med en sjuksköterska och en polis i familjen skulle få. Inget tal eller beräkningar om hur mycket en ensamstående undersköterska med tre barn och en lön på 24.000 gynnas av detta förslag. För att inte tala om pensionärerna. 

I skrivande stund har vi fått reda på att rut- och rot-avdragen höjs från 50.000 till 75.000 kronor. Vilka som kommer att kunna utnyttja detta vet vi på förhand. Kanske en kompensation för den uteblivna indexeringen av brytpunkten för statlig skatt?

Det som oroar mig är hur det här ytterligare kommer att öka utnyttjandet av svart arbetskraft och därmed människoexploatering.

Läser just nu Elinor Torps senaste bok Rent åt helvete som handlar om den svarta städbranschen. Har tidigare läst Svartjobbsfabriken av Johan Fyrk, som ingående beskriver hur människor utnyttjas när kriminella nätverk infiltrerar stora ansedda byggbolag.

Båda böckerna rekommenderas till den som vill få en bild av hur omfattande exploateringen av utsatta människor är i Sverige, ett land som fortfarande anser sig vara bäst på att tillvarata anställdas villkor, och vad de fackliga organisationerna gör åt saken – och inte gör.

Men åter till regeringens budgetförslag.

Allt fler miljarder föreslås till både försvaret och kriminalvården. När det gäller satsningarna på försvaret ligger det helt i linje med att uppfylla tvåprocentsmålet av BNP för Sveriges medlemskap i Nato, trots att vi ännu inte är medlemmar. Att mer pengar avsätts till kriminalvården för att till exempel öka antalet fängelseplatser kan inte ses som annat än att regeringen helt adapterat sin politik till Sverigedemokraterna.

Men vilka satsningar görs på en välfärd i kris? I stort sett alla sjukvårdsregioner går med underskott, vilket gör att väntetiderna för nödvändiga och livräddande operationer skjuts på framtiden. Med en personal som trots allt gör sitt yttersta för att inte en alltmer ansträngd budget ska drabba den enskilda patienten.

Vi har ett utbildningsväsende där lärare knäar under nedskärningar och överbelastning, och lever under ständigt hot om nedläggning av mindre skolor, men som brinner för sitt arbete att ge sina elever de bästa förutsättningarna att växa upp till självständiga, tänkande och reflekterande människor.

Som kommunister och socialister har vi alla ett ansvar att visa på att det finns alternativ till den högerpolitik som stormar fram! Samtala med vänner och arbetskamrater, ta debatter och förklara hur en mer rättvis fördelning av våra gemensamma resurser skulle kunna se ut.