Hoppa till huvudinnehåll

Grafittimålaren: ”Kräv strejken!”

När han äntligen fick ett vanligt jobb började inflationen äta upp lönen. Nu försöker han så ett frö om kamp för reallöneökningar.

”Det är bara om vi strejkar som vi kan få företagen att gå med på våra krav”, säger Peter.
Alfredo Teran Öman

Många länder har en rik historia av politisk gatukonst. Sverige är tyvärr inte ett av dem. Här är graffitimålningarna ofta apolitiska. En nyligen uppsprejad ”Kräv strejken”-målning vid spårvagnslinjen mellan Marklandsgatan och Frölunda torg i Göteborg sticker därför ut i mängden.

– Det är bara om vi strejkar som vi kan få företagen att gå med på våra krav, säger mannen bakom målningen, som vi kan kalla för Peter.

På varje sida om de stora silverfärgade bokstäverna står det ”Enligt SCB är inflationen i Sverige 11,7 procent, en höjning med 4 procent – en sänkning med 7,7. Kämpa för din lön.” och ”kräv din lön höjd med 13, det är 1,3 procent höjning om inflationen ligger på 11,7”.

Till vardags jobbar Peter i en mataffär i Göteborg och där har han upplevt prishöjningarna från första parkett. Han berättar att de byter prislappar ofta. I början av året, när inflationen ökade som snabbast, så ofta som tre gånger i veckan.

– Jag upplever att folk klagar mer på priserna nu och folk tar kvitton oftare, säger han till Proletären.

– Pensionärer och äldre som handlar ser lite spända ut och det känns ofta som att de är missnöjda.

Alfredo Teran Öman
Peter, som egentligen heter något annat, framför sin målning.

Han tycker att de oftare får plocka bort varor som kunden inte har råd med.

– Många kommenterar priser och ber personalen i kassan att plocka bort ta bort varor som de inte har råd med. 

Peter vill inte uppge hur gammal han är. Men han kom till Sverige i tonåren från ett land i forna Sovjetunionen. Han har haft svårt att få ett bra jobb och beskriver sig själv som en del av prekariatet, arbetare med tillfälliga eller osäkra anställningar. Innan jobbet på mataffären har han haft gigjobb och arbetat för oseriösa byggbolag. Nu när han äntligen fått ett jobb med kollektivavtal ser han hur lönen äts upp av inflationen.

– Inflation är ett lagligt sätt att ta pengar från arbetare, som vi brukar säga på mitt språk.

På sin arbetsplats försöker han lyfta frågan om prisökningarna och att lönen måste höjas för att kompensera. 

– Jag försöker så ett frö i alla fall, samma sak med den här målningen. Vi inom handeln är väldigt utsatta. Många jobbar deltid och flera av mina arbetskamrater måste ha extrajobb.

– Det finns ett annat uttryck på mitt språk som kan översättas ungefär: Ditt hus ligger längst ut i kanten. Det betyder att du ska fokusera på dig själv och skita i politiken och samhället. Jag upplever att folk tänker så här i Sverige också. Men jag kan inte leva så.

Varför uppmanar du till strejk?

– Kravet på 4,4 procent är skamligt och en lönesänkning. Jag har läst Lenin och Marx och revolutionens historia och har lärt mig att strejk är vårt enda vapen. Det är bara om vi strejkar och skadar företagens vinster som de kommer att gå med på bättre villkor.

– Det är ett initiativ som borde komma underifrån och tvinga fackliga ledare att ändra sig. Min uppmaning är inte riktad mot fackliga ledare, utan vanliga arbetare.

Han nämner arbetarna i Storbritannien och Frankrike, som i många fall fått reallöneökningar efter långa strejker, som föredömen.

– I Frankrike strejkar de mot att Macron vill höja pensionsåldern. Här har regeringen höjt pensionsåldern och jag tror inte ens att de flesta vet om det.

Vad säger du till de som tycker att graffiti bara är skadegörelse?

– Jag förstår att man ska följa lagen, men vi har inte direkt något val. Ett bullerplank eller en grå vägg som inte har något estetiskt värde borde man få måla på.

– Det finns många konstnärer i Göteborg men vi blir förpassade till Rymdtorget eller Röda sten där de enda lagliga väggarna finns. Men konst måste få synas och vara fri. Det dödar kreativiteten att bli hänvisad till samma plats och det är så lite yta att det man gör blir övermålat direkt.

Han tar Köpenhamn som exempel, som har en mer tillåtande inställning till konstformen.

– Nu måste vi bryta lagen för att få måla något fint åt folket. Och vi hinner inte göra det så noga och fint som vi hade kunnat på grund av risken att åka fast.

Han har själv fått problem med polisen, böter och kronofogden.

– Om det fanns fler möjligheter att göra det lagligt hade jag kanske inte fått så stora problem. I grund och botten vill jag bara måla.