Hon har en nollvision
Jessica Vikberg, före detta tullinspektör och numera ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt samhälle, vill se just det, ett narkotikafritt samhälle. Men det är ett jobb i motvind – dagens ungdom är mer drogliberal än någonsin.
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle har sin samhällsvision i namnet. Ett samhälle fritt från droger. För folkhälsan, ekonomin och för att bespara barn och familjer alla tragedier som följer i missbrukets spår.
– Namnet kan diskuteras, det är en vision förstås, som nollvision för dödsfall i trafiken, eller Suicide zero. Man kan inte ha ett namn som är ”Riksförbundet samhälle halvfullt med narkotika”. Om vi bildats idag kanske vi hade hetat något annat, fast jag gillar namnet, säger förbundsordförande Jessica Vikberg till Proletären när vi ses vid hennes kontor i centrala Göteborg.
Initiativet till föreningen togs för 54 år sedan av psykiatikern Nils Bejerot (1921-1988), mannen som kallats för den svenska narkotikapolitikens fader.
Bejerot är ingen favorit bland drogliberalerna. Han debatterade intensivt för nolltolerans mot narkotika i samhället och för att man skulle arbeta mot den, enligt honom, enda oersättliga länken i kedjan – den som missbrukar narkotika och far illa. En linje som delvis präglar synen på droger och drogmissbruk än idag. Men det håller på att förändras.
Den yngre generationen är en av de mer drogliberala på länge, menar Jessica Vikberg.
– De har en helt annan attityd. Jag poddade med en person som sa ”när jag var ung var man outsider om man höll på med droger, men idag är man outsider om man inte testar”, och vad beror det på?
Jessica Vikberg listar några möjliga orsaker. Mindre ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel)-information i skolan. Musik, film och influensers som förespråkar drogbruk. Och så tillgången – det är lättare än någonsin att få tag i droger. Inte minst genom försäljning via internet och sociala medier.
– Vi har ju öppnare gränser i och med EU, säger Jessica Vikberg, som har tre årtionden som tullinspektör bakom sig och sett hur införseln ökat.
Den svenska ungdomens attitydförändring gentemot droger har inte ägt rum i ett vakuum. Det är likadant på många håll i västvärlden.
– Vi påverkas av alla stater som legaliserat eller släppt på restriktioner. Till exempel Kanada och flera delstater i USA. Jag tycker att det är synd att de experimenterar på en hel generation. Vi ser ju vad som händer – det blir sämre skolresultat, mer trafikolyckor, svårare att anställa folk till vissa yrken…
Det finns stora pengar i narkotika. Det finns företag som står på tå i väntan på att få göra business på cannabis och andra substanser.
– I Kalifornien har vi sett en extrem kommersialisering av det. Allt från Ben & Jerrys-glass till vingummi och schampo. Tänk den här aggressiva spelreklamen vi har, där Mikael Persbrandt eller någon dunkar på. Tänk sådan reklam med cannabis som riktar sig till unga eller småbarnsföräldrar.
– Att vara mamma eller pappa idag är svårare än för tjugo år sedan. Att veta mer än sina barn om droger och dess nackdelar och ha argument för att de inte ska pröva, det är svårt nog idag. Tänk då om vi har en kommers som samtidigt vill få oss att tro att allt är bra med dessa produkter.
Ett vanligt argument för legalisering eller avkriminalisering, kanske till och med försäljning i statlig regi, är att det skulle sätta käppar i hjulen för de kriminella gängens verksamhet. Det köper inte Jessica Vikberg.
– Jag vet utifrån mitt tidigare arbete med bland annat brottsbekämpande myndigheter att de kriminella hittar kryphål i allt. Dessutom misstänker man att gängen nu tjänar mer pengar på bedrägerier och välfärdsbrott och sådana saker än droger. Men visst, skulle man tillåta till exempel cannabis skulle man säkert slå undan en del av den svarta marknaden.
– Men titta bara i länder där man har lättat på reglerna. Där har den svarta marknaden gått ner, men den utgör ändå en väldigt stor del som polisen får lägga resurser på. Som tullare vet jag ju att det finns en stor svart marknad för alkohol, cigaretter och så vidare, trots att det är lagliga droger. Och någonstans så tycker jag… att staten inte ska göra pengar på knark.
Stort skifte på 20 års tid.
Enligt en rapport från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är andelen unga som anser att det borde vara tillåtet att röka hasch eller marijuana idag omkring 13 procent. 2003 var den fem procent.
Knark – billigare för brukarna, dyrt för samhället
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har priset på flera tunga droger, som kokain, amfetamin och brunt heroin blivit billigare sedan millennieskiftet. Lättare droger som marijuana och hasch har dock gått upp i pris (se diagram).
Enligt Linda Staaf, Sveriges nationella chef för EU:s polismyndighet Europol, har den svenska narkotikamarknaden, försiktigt räknat, en årlig omsättning på runt 15 miljarder kronor.
Folkhälsomyndigheten beräknar att samhällets direkta kostnader (vård, behandling, rättsväsende med mera) för narkotikabruk uppgår till 14,5 miljarder kronor per år. Räknar man med de indirekta kostnaderna (produktionsbortfall, arbetslöshet, samt immateriella kostnader) uppgår summan till omkring 38,5 miljarder per år.