Det är ”högtryck på världshaven”, skrev Dagens Industri här om dagen.
Och nog skär redarna guld med täljkniv. Hyran för de största
tankfartygen har senaste tiden ökat med 70.000 dollar per dag, från
18.000 dollar i juni till 88.000 dollar i november.
Driftskostnaden är lika oavsett pris för frakten och enligt analytiker
som kommit till tals i DI kan redarna segla hem en ren vinst på ungefär
50.000 dollar per dag, eller cirka 400.000 kronor. För stortankrederiet
Stena Bulk ger de höga fraktpriserna klirr i kassan.
Rederiet har två tankfartyg i den så kallade VLCC-klassen: Stena Vision
och Stena Victory, fartyg på runt 300.000 dödviktston, DWT. Men de
tjänar även stora summor pengar på de mindre tankfartygen på mellan
166.000 och 10.000 DWT. Stena Bulk en sammanlagd flotta på 69 fartyg
med totalt sex miljoner dödviktston.
Orsaken till guldruschen
I fjol kunde Stena Bulk redovisa en rekordvinst på en (1) miljard
kronor, vilket ger en vinst på drygt 14 miljoner kronor per fartyg,
40.000 kronor varje dag året runt. I sin årsredovisning för 2004
skriver Stena Bulk att ”vår intjäning fortsatte stiga till ofattbara
nivåer”.
Orsaken till guldruschen på världshaven är att det behövs mängder av
fullastade tankfartyg för att möta den stora efterfrågan från bland
annat de amerikanska husägarna som behöver värma sina hus under
vintern.
I år har ovanligt många orkaner trissat upp fraktpriserna. USA behöver
mycket olja, men efterfrågan är också stor i Asien och framför allt i
Kina. Men oljebolagen har råd att betala redarna. Bara under senaste
kvartalet har de fem största bolagen i världen gjort en sammanlagd
vinst på hela 256 miljarder kronor.
Vinsten för världens största oljebolag, Exxon Mobil, blev exempelvis 78
miljarder kronor. I dagsläget har kassorna för de största oljebolagen
ökat till mer än 700 miljarder kronor. Oljebolagen har inte investerat
tillräckligt i raffineringskapacitet, vilket begränsat tillgången på
olja och därför kan de ta betalt därefter.
Behovet av olja suger upp allt ledigt tonnage världen över och trissar
upp fraktpriserna. Alla oljebolag och redare tjänar enorma summor på
rådande ordning. Det har i sin tur medfört att varvens orderböcker är
fulltecknade och väntetiden är minst två år.
18 nya fartyg till Silja
Tankfartyg och andra typer av fartyg säljs som aldrig förr. För några
år sedan fick asiatiska varv in 1400 nya fartygsbeställningar, de
europeiska 400. I fjol vid denna tid hade svenska redare inne
beställningar på 56 nya fartyg. De flesta byggs i Kina och Kroatien.
Merparten av beställningarna avser tankfartyg.
Prislappen ligger på minst 15 miljarder kronor. Stena har beställt 18
nya fartyg för 6 miljarder kronor och av dem är redan några levererade.
Under de senaste fem år har kinesiska varv tillverkat närmare 30
tankfartyg till svenska redare, med Stena och Boström i spetsen. Om tre
år har antalet ökat till över 40.
I dag är Sydkorea världens ledande varvsnation. Enbart Hyundaivarvet,
världens största varv med nio torrdockor, har en markandsandeln på
cirka 15 procent. Sydkoreanska varv har en marknadsandel på ungefär 40
procent. Japanska var har en markandsandeln på 35 procent. Kina har 13
procent och Europa 7 procent.
En gång i tiden byggde Sverige de största båtarna i världen. Göteborg
var den näst största varvsstaden i världen. År 1986 hade fem av
världens största varv, alla svenska, lagts ned. Sex medelstora varv
försvann också. Den största bockkranen i världen, Kockums, sågades ned
och forslades till Hyundaivarvet i Sydkorea.
Numera byggs det inte längre civila handelsskepp i Sverige. Japan blev
på kort tid den ledande varvsnationen, eftersom de nya japanska varven
fick kraftiga subventioner av den japanska staten, dessutom var
arbetskraften billig. Nu har Sydkorea tagit över med subventioner och
billig arbetskraft.
Kina blir störst?
Men det är bara en tidsfråga innan Kina är världens största
varvsnation. Där är lönerna fem gånger lägre än i Sydkorea och
arbetsmiljön som i Sverige för 70 år sedan. Dessutom har den
helstatliga varvsindustrin stöd av regeringen.
På ön Changxing utanför Shanghai ska världens största koncentration av
varv att byggas. 2010 finns det planer på att flytta den gamla
bockkranen från Kockums och som nu finns hos Hyundai till det som blir
det nya största varvet i världen i Shanghai.
På så sätt blir det billiga båtar även i framtiden för tankredarna som
kan fortsätta segla in vinster i ett lyckorus. Att hela Sveriges
varvsindustri slogs i spillror av giriga redare och ansvarslösa
regeringar är ett mått på kapitalismens dårskap.
Drygt 30.000 varvsarbetare förlorade sina jobb. Och nu beställer enbart
svenska redare fartyg för summor som regeringen använde för att lägga
ned varven. Ett statligt stöd som fick fack och lokala politiker att
sälja ut en hel svensk yrkeskår.
Men detta vill ingen ansvarig kännas vid när det är ”högtryck på världshaven”.
KENT HALDEBO
Proletären 45, 2005
