I dag finns det 1,7 miljoner pensionärer i Sverige. De flesta av dem får räkna med att pensionen sänks. Före skatt blir det drygt 300 kronor mindre i pension. Anledningen är att bromsen har slagit till, som ser till att utgifterna på sikt inte överstiger inkomsterna i pensionssystemet. Men även svag inkomstutveckling och deflation påverkar pensionerna i negativ riktning.

Hur stor sänkningen blir beror på hur pensionen är konstruerad, generellt minskar dock pensionerna med 0,9 upp till 3 procent. Enda undantaget är tjänstepensionen för privat anställda som lämnas oförändrad.

Skattesänkningar
Effekterna mildras något av skattesänkningar. Men ungefär 80 procent av landets pensionärer får ändå ut lägre pension efter skatt i år än förra året, enligt Pensionsmyndigheten. De enda som får det lite bättre, 17 kronor mer i månaden, är garantipensionärerna, de med lägst pension.

Enligt prognosen från Pensionsmyndigheten väntas pensionerna sänkas med 2,8 procent nästa år och med 1,5 procent 2012. Först år 2013 räknar man med att pensionerna börjar öka igen.

I det nya systemet utgår pensionen från de pensionsinbetalningar som gjorts under hela arbetslivet. Hela systemet är slutet, vilket innebär att om det går in mindre pengar än vad som betalas ut sänks pensionerna genom att bromsen slår till.

För att motverka detta ingår även de fem AP-fonderna som ska fungera som en buffert ifall pensionssystemet går med underskott. Det mesta av pengarna har satsats på aktier, vilket medfört att värdet på AP-fonderna sjönk med 200 miljarder kronor när börsen rasade 2008. 

– Vi förutsåg inte börsnedgångarna som ägt rum. Det är ju osannolikt att få två stora börsnedgångar på en tioårsperiod, säger Bo Könberg (FP) den 12 januari i år till Dagens Nyheter  med anledning av att buffertfonderna tappat i värde.

Många förmåner
Bo Könberg var sjukvårds- och socialförsäkringsminister i den borgerliga regeringen 1991-1994. Han var också ordförande i pensionsgruppen som genomdrev den så kallade pensionsreformen. Sedan 2006 är Bo Könberg landshövding i Södermanlands län.

Förutom en lön på cirka 80000 kronor i månaden som landshövding har han en rad förmåner, bland annat husfru, en tjänstebil med chaufför och betald tjänstebostad. 

Bo Könberg tillhörde en av de mest drivande för att driva igenom ett nytt pensionssystem. Övriga som deltog i förhandlingar om att ta fram det nya pensionssystemet var moderater, socialdemokrater, kristdemokrater och centerpartister.  

I dag är Bo Könberg ordförande i den nya Pensionsmyndigheten. Men han behöver inte oroa sig för att bli gammal, eftersom politiker redan efter 12 år i riksdagen kan gå i pension med ersättning på 78 procent av sin riksdagslön.     

Sänkningen fördelas
Sänkningen av pensionerna skulle ha blivit än högre om inte politikerna gjort allt vad de förmår i systemet för att inte få ilskna pensionärer på sig valåret 2010. I stället för att fixera buffertfondernas värde i slutet av ett år har nu politikerna valt att ta ett genomsnittsvärde under fler år för att på så sätt fördela ut sänkningen på flera år.

KENT HALDEBO
Proletären nr 9, 2010

Så beräknas pensionerna
• Det nya pensionssystemet består av: inkomstpension, premiepension, tjänstepension och i bästa fall eget pensionssparande.

Sedan den 1 januari i år är det Pensionsmyndigheten som ansvarar för medborgarnas pension. Den nya statliga myndigheten sorterar under socialdepartementet.

Varje medborgare betalar via arbetsgivar-avgifter och skatter en pensionsavgift motsvarande 18,5 procent av lön och/eller ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkring. Den högsta inkomst som man behöver betala pensionsavgift för är 8,07 prisbasbelopp, vilket för år 2010 motsvarar en bruttolön på 342169 kr.

Vi ska här kort beskriva de olika delarna av pensionen.

• I botten finns inkomstpensionen. De flesta medborgare får största delen av sin pension i form av inkomstpension från staten. Summan som varje år betalas in motsvarar 16 procent av alla inkomster som du betalar skatt på.

Vad inkomstpensionen blir i slutändan avgörs av hur hög lön du har och löneutvecklingen, antalet yrkesverksamma år, svensk ekonomi i stort och AP-fondernas placering av pensionspengarna. Även när pensionen tas ut påverkar beloppet du ska leva på.

• Nästa steg i pyramiden är premiepensionen. Till den delen avsätts varje år 2,5 procent av lönen.
Premiepensionen får var och en placera i PPM-fonder. Även här är det inkomst och antalet arbetande år som avgör för hur utfallet blir. Och givetvis hur det går för de fonder du satsat på.

Mycket av dagens debatt om det nya pensionssystemet har handlat just om Premiepensionen. Redan tre år innan riksdagen tog det avgörande beslutet om ett nytt pensionssystem gjordes det avsättningar till PPM. Möjligheten att själv välja fonder startades dock först år 2000.

• Hur stor pensionen blir i framtiden avgörs även av tjänstepensionen. Alla som arbetar på en arbetsplats där arbetsköparen och en fackorganisation slutit kollektivavtal tjänar in tjänstepension. Det är arbetsköparen som ser till att premien betalas in.

Det finns en förmånsbestämd tjänstepension som ger en viss procent av slutlönen i pension och en premiebestämd tjänstepension där anställda får spara en viss procent av lönen i pension. Vilket alternativ som valts och hur stor tjänstepensionen blir avgörs av var man jobbar.

• Sista möjligheten till ett värdigt liv som pensionär handlar om att kunna spara ihop en slant på egen hand. Pensionssparande i olika fonder betalas med skattade pengar men alla får göra ett avdrag som minskar skatten. I dag går det inte att få avdrag för högre belopp än 12000 kronor per år.

Det går ju också att spara på bankkonto om man vill undvika bankernas avgifter för fondsparandet. Men alla har inte råd att spara, varken på bankkonto eller via fonder. Så allt hänger på vad inkomstpensionen, PPM och tjänstepensionen kan ge i slutändan.

Dagens pensionssystem trädde i kraft 1999 och året efter sjösattes PPM. Det har förhandlats fram av företrädare från Socialdemokraterna, Centern, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Tio år har gått och redan knakar det i fogarna.

Dagens pensionärer får sänkt pension i år, efter principen att när det går dåligt för Sverige ska den sk bromsen automatiskt slå till. Det finns inget som säkerställer värdet på pensionen. I stället vilar pensionssystemet på helt orealistiska förväntningar på aktiemarknaden.

KENT HALDEBO
Proletären nr 9, 2010