Ledarkrönika: Insatsen på Gotland - en del av en landsförrädisk plan
Försvarsmaktens pr-jippo på Gotland är inget annat än ett sätt att skapa oro. En oro som ska främja tanken på ett Natomedlemskap.
Hade det inte varit för att krigshetsen i media faktiskt verkar göra människor rädda skulle man kunna skratta åt Försvarsmaktens pr-jippo på Gotland. Själv blir jag arg när jag tänker på det enorma hyckleriet.
Som uppvuxen på ön minns jag en tid då man ofta såg militärfordon på vägarna. Norra Gotland var militärt skyddsområde. I Fårösund fanns KA3, Gotlands kustartilleriregemente, och i Visby P18.
Sverige hade ett så kallat invasionsförsvar, ett totalförsvar med allmän värnplikt. Den svenska neutraliteten var kanske inte alltid särskilt neutral, men vi var åtminstone neutrala på pappret. Och vi hade ett värnpliktsförsvar under hyfsat folkligt inflytande.
Under 1990-talet kom politikerna på att det inte längre behövdes något invasionsförsvar. Istället skulle det göras om till ett ”insatsförsvar”. Sverige skulle ”försvaras” genom att vi skickar soldater till främmande länder för att hjälpa USA och Nato i deras krig.
Högern gillar att anklaga sossarna för att ha monterat ned försvaret, men det var Carl Bildts regering som började nedmonteringen med försvarsbeslutet 1992, som även av borgerliga försvarspolitiker beskrivits som ”en av de största olyckor som drabbat svenskt försvar”.
I takt med att värnplikten avvecklades och totalförsvaret ansågs omodernt lades regemente efter regemente ned. År 2000 lades KA3 i Fårösund ned och 2005 lades P18 ned. Vi kommunister på Gotland var emot nedläggningen av P18 och nedmonteringen av värnpliktsförsvaret. Istället borde man skrota satsningarna på insatsstyrkor och stoppa miljardrullningen till Jas, menade vi.
Nedmonteringen av Sveriges värnpliktsförsvar var inget naivt misstag, det var en förrädisk plan för att ställa om vårt försvar från att försvara svenskt territorium, till att istället delta i invasioner och imperialistiska krig. Det var ett svek mot vår förmenta neutralitet men också mot vårt försvar. Vad hjälper ett Nato-anpassat insatsförsvar om Sverige verkligen invaderas?
Motiven till att nu låta soldater patrullera gator på Gotland är givetvis inte rent militära. Att Ryssland skulle invadera Gotland är ytterst osannolikt. Och vad skulle ett dussintal soldater och några stridsvagnar förresten hjälpa i så fall?
Att det skulle skicka en ”signal” till Putin om att lämna Sverige ifred tror jag heller inte på. Skulle Putin vara imponerad eller avskräckt av Försvarsmaktens insats på Gotland?
Nej, insatsen är ett försök att skapa oro och uppmärksamhet här i Sverige. Vi ska förledas att tro att läget är allvarligt och att det finns en risk att Ryssland attackerar Sverige – och att vi därför måste gå med i Nato.
Det är en förrädisk, för att inte säga landsförrädisk, plan. För det ögonblick vi går med i Nato har vi inte bara sålt ut det sista av vår neutralitet och självständighet. Vi har dessutom gjort Sverige till en potentiell måltavla i händelse av ett krig mellan Nato och Ryssland.
Ska vi värna svensk självständighet och gotländsk säkerhet bör vi hålla oss borta från krigsallianser, överge det så kallade ”insatsförsvaret” och återupprätta ett värnpliktsförsvar.