Ledarkrönika: Kortare arbetstid ger fler jobb
Sänkt arbetstid skulle ge fler jobb och möjligheter att stärka välfärden.
Arbetslösheten stiger i Sverige. Oavsett om man använder siffror från SCB, regeringen eller Arbetsförmedlingen.
Enligt SCB ligger arbetslösheten på drygt 10 procent i Sverige. Enligt regeringen ligger siffran på 8,5 procent för det tredje kvartalet 2024.
Siffrorna beskriver en tragedi. Såväl för de enskilda arbetslösa människorna, som för Sverige som samhälle. En stigande arbetslöshet är ett underbetyg för ett samhälle och för det politiska styret i det samhället.
Trots den stigande arbetslösheten lägger arbetsmarknadsminister Mats Persson (ni vet han som poserade med i en skottsäker väst på sociala medier under ett besök i Rinkeby under förra veckan) inte fram några politiska förslag för att minska arbetslösheten.
Det enda regeringen hittills har lyckats pressa ur sig är dels direktivet till Arbetsförmedlingen om att lägga fram en plan på hur deltagarantalet i arbetsmarknadsutbildningar ska öka och dels att lyfta fram att människor ska flytta dit jobben finns. Det regeringen praktiskt har producerat på området är en försämring av a-kassan som träder i kraft i oktober 2025.
Att minska arbetslösheten kräver riktiga insatser, inte poserande. En enkel åtgärd vore att dela på jobben. Genom att sänka normalarbetstiden med bibehållen lön skulle fler jobb skapas. Det vore en enkel åtgärd och välinvesterade pengar i människors hälsa.
Det är över 50 år sedan den senast arbetstidsförkortningen, 40-timmarsveckan, infördes. Under dessa 50 år har produktiviteten ökat. Sveriges arbetare producerar mer per arbetad timme idag än vad som gjordes för 50 år sedan. Trots detta ska vi jobba lika mycket som då. Det hör väl vem som helst att det låter dumt. Bättre då att vi delar på jobben – och på vinsten – genom att vår arbetstid minskar.
Sänkt arbetstid skulle dessutom innebära att vi skulle kunna öka upp volymen inom välfärden, genom att öka antalet vårdplatser, reglera undervisningstiden i skolan och bygga ut äldreomsorgen. Enligt socialstyrelsen saknas det 2230 vårdplatser i Sverige.
Att bygga ut och öka med över 2000 vårdplatser skulle, utöver en bättre tillgänglighet till vården, betyda många nya jobb. Det handlar ju inte bara om den direkta omvårdnadspersonalen utan också alla de andra yrken som behövs för att hålla i gång ett sjukhus.
Under årets avtalsrörelse måste vi lyfta kravet på kortare arbetstid. Detta är inget som kommer ges oss arbetare till skänks utan en kamp vi tillsammans måste föra. Vi måste lita till de egna krafterna.