Kulturen är en självklar del av ett bra samhälle

I Sverige har det funnits en tanke om att kulturen delvis skall vara offentligt finansierad. Biljettpriserna ska hållas nere och alla ska ha råd att gå på konsert, teater eller utställning. 

Men på grund av politiska prioriteringar blir kulturbidragen till såväl arrangörer som kulturutövare mindre och mindre. Istället har kulturen finansierats med stagnerade löner för oss kulturarbetare. Det är i stort sett samma gage-
nivåer nu som för 20 år sedan och det har ju som bekant inte blivit billigare att leva. 

Vi kulturarbetare har sett en drastisk försämring av villkoren under de senaste decennierna. Det blir allt svårare att försörja sig. Jag har 6,5 års universitetsutbildning med masterexamen som jazzmusiker och 20 års erfarenhet som musiker. Trots det lever jag under existensminimum, samtidigt som allt större andel av pengarna som är öronmärkta för kultur försvinner till administration, till tjänstemän med trygga anställningar på fina kontor.

Kulturarbetarna, med mössan i handen, ansöker om finansiering av sina projekt med formulär som ofta kräver att man har erfarenhet som kamrer för att klara av att fylla i dem korrekt. Därtill är medlen långt ifrån tillräckliga och få får finansiering. 

Resten av kulturarbetarna får lägga ned, trots mängder av oavlönat arbete och egna ekonomiska risker. Sen redovisas projekten med fokus på ekonomiskt utfall, inte vad det ledde till i form av kultur för samhället. 

Inte nog med det. Kommunalt ägda bolag förvaltar ofta de lokaler som kulturutövare har sin verksamhet i. De bolagen är aktörer på en marknad och tillämpar således marknadshyror. 

En kulturverksamhet som ständigt hänger på ringrepen ekonomiskt får se sina skattefinansierade kulturbidrag, år för år, i allt större utsträckning ätas upp av ökade hyror. Det skapar en slags sjuk loop där skattepengar kommer från kommunen och sedan återvänder, något reducerade av administrativa kostnader.

Det kan tyckas alldeles för korkat, men då får man höra att det inte spelar någon roll att det är skattepengar alltihop, ”det är ju helt olika budgetar!”

Kulturlivet är ett intrikat system som politiker tar för givet. Om inte saker och ting förändras kommer det försvinna. Då kan vi säga ajöss till framtida svenska musikunder och vår status som stark kulturnation. 

Det finns saker som har värden bortom pengar. Jag tror många håller med om att offentlig och ordentligt finansierad kultur borde vara en självklar del av ett bra samhälle. 

John Holmström

Musiker

Foto: Kerstin Ehrnlund