Lagförslag hotar kvinnojourer

Bara under första halvåret i år har nästan lika många kvinnor dödats av män de haft en relation med som under hela 2021. Samtidigt vill regeringen införa en lag som innebär att en kvinna som flyr till en kvinnojour och har barnen med sig förlorar vårdnaden av sina barn, eftersom de då ska omhändertas av socialtjänsten. 

Proletären har upprepade gånger varit i kontakt med Socialdepartementet för att få veta när regeringens lagförslag ska presenteras. Något svar har inte kommit. 

– Vi har också försökt få veta när lagförslaget ska komma utan att få svar. Den första utredningen tillsattes 2015 och blev klar 2017. Efteråt insåg man hur djupgående förslaget var och att det innebar att man tog ifrån föräldrarna vårdnaden om barnen. Då tillsattes en ny utredning som tog upp de juridiska konsekvenserna, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (Roks) till Proletären.

SKR (Sveriges kommuner och regioner) uppskattar kostnaden för lagförslaget till fyra miljarder. Enligt regeringens budget ska förslaget få kosta 30 miljoner 2022 och 345 miljoner 2023. Det är mindre än tio procent av de fyra miljarder SKR beräknar kostnaderna till. 

– Det är dyrt att omhänderta barn och kvinnor kommer inte att söka hjälp om socialtjänsten tar barnen, säger Jenny Westerstrand. Politiken saknar kunskap om våldet mot kvinnor och förstår inte vilka konsekvenserna blir när de brakar in i det här. 

Jenny Westerstrand tror att regeringen har insett att lagförslaget är dåligt men att de inte kan backa och erkänna att de haft fel. Eller också håller de på med utmattningstaktik. 

Vad den kraftiga ökningen av kvinnomord beträffar menar hon att det vi ser är toppen på ett isberg.

– Kvinnor har överlevt flera våldsamma attacker i år, till exempel överlevde kvinnan som blev slängd i ett gruvhål. 

– Vi är oerhört oroade över regeringens 99-punktsprogram för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Resonemangen där glider över i att det är speciella kvinnor som är utsatta, kvinnor som väljer speciella män. Det började svänga redan 2006, då man började ta bort hänvisningen till kön för att i stället tala om våld i nära relationer. När man gör det tar man bort möjligheten att förstå vad det handlar om. Det är ett skrämmande sätt att prata där förövaren blir helt osynliggjord, säger Jenny Westerstrand.

Hon tror att syftet är att avskaffa de ideella kvinnojourerna. 

– Man inför tillståndsplikt och har gett Kammarkollegiet i uppdrag att registrera kvinnojourer. Att staten börjar registrera ideella organisationer är obehagligt. I länder som inskränker demokratiska rättigheter, till exempel Ungern, slår staten först till mot det civila samhället. De ideella organisationerna klassas som fiender till staten.

Roks vänder sig emot att samma krav på tillståndsplikt ställs på ideellt drivna kvinnojourer som på de skyddade boenden som drivs av vårdföretag. Vårdföretagen tar emot alla som behöver skydd i sina boenden, inte bara misshandlade kvinnor.

Skyddade boenden för våldsutsatta har blivit en affärsidé och det pågår en privatiseringsprocess. Enligt Socialstyrelsens rapport ”Kartläggning av skyddade boenden i Sverige”, som kom 2020, drevs åtta procent av boendena i privat regi 2012. År 2019 var siffran 37 procent och de drevs huvudsakligen i bolagsform.

Samtidigt drevs 54 procent av ideella föreningar och nio procent av kommuner. Rapporten förklarade ökningen av bolagsdrivna boenden med att aktörer som tidigare arbetat med ensamkommande börjat erbjuda skyddat boende. En annan förklaring var att det är enkelt att starta ett skyddat boende eftersom det inte finns några krav på kompetens hos personalen eller bemanning. 

Konkurrensen påverkar de ideella kvinnojourerna eftersom Upphandlingsmyndigheten hävdar att kommunerna är skyldiga att upphandla skyddade boenden. Ideella kvinnojourer kostar mindre eftersom de inte är vinstdrivande men är inte vana vid, eller vill inte, lämna anbud enligt lagen om offentlig upphandling. 

När det gäller upphandling får kvinnojourerna visst stöd från SKR, som sedan länge verkat för att kvinnojourernas skyddade boenden ska undantas från offentlig upphandling.

Den 20 juni i år publicerade SKR en text på sin hemsida där de hänvisar till en dom i Efta-domstolen som motsäger den svenska Upphandlingsmyndighetens inställning. SKR anser att det är viktigt att kvinnojourernas kompetens värnas. De pekar också på vikten av att barns rätt till skola förtydligas i en eventuell reglering av skyddat boende, speciellt om barnet vistas i en annan kommun än sin hemkommun.