M + S mot Palestinasolidaritet

Israel är vår tids apartheidstat; är en stat som inte bara ockuperar ett annat lands territorium, utan som dessutom utsätter den palestinska befolkningen på detta territorium för systematisk etnisk rensning; är en stat som begår ständiga krigsförbrytelser och som flagrant struntar i FN-beslut. Självklart är det rätt att kräva bojkott av en sådan stat.
Publicerad 22 maj 2013 kl 08.42

Moderaten Carl-Axel Roslund tappade fullständigt huvudet på grund av Palestinanätverkets protester mot Israels deltagande i Eurovision Song Contest i Malmö. Så skickade Roslund ut ett pressmeddelande under följande rubrik: ”Fråga till Kulturnämndens ordförande Daniel Sestrajcic angående hans judehat.”

Roslund anklagar alltså Daniel Sestrajcic (V) för antisemitism för att han och Palestinanätverket i Malmö kräver bojkott av Israel, så länge den illegala ockupationen av Palestina pågår.

Påhoppet är så grovt, att Moderaterna i Malmö tvingats ta avstånd från Roslunds ”olämpliga formuleringar”. Men det är ändå klargörande. För detta är Israel-lobbyns ständiga taktik. Kritik mot staten Israels politik stämplas som ”judehat” och avfärdas därmed som rasism.

Tänk på det nästa gång anklagelser om antisemitism flyger genom det offentliga rummet. Om Daniel Sestrajcic kan anklagas för ”judehat”, för att han är emot Israels ockupation av Palestina, vem kan då inte anklagas för antisemitism?

Roslunds angrepp kan lätt avfärdas som stolligt och det gjorde också Daniel Sestrajcic. Men M-angreppet är inte det enda. Så får Sestrajcic en mer försåtlig råsop av ledarskribenten Martin Klepke på LO:s tidning Arbetet.

Enligt Klepke (20/5) är Daniel Sestrajcic och Palestinanätverket i Malmö ett gäng eländiga populister. Eftersom de protesterar mot Israels deltagande i Eurovision och inte mot Vitrysslands, Ungerns och Rysslands.

”Det finns ingen selektiv solidaritet”, hävdar Klepke, och därför går det inte att kräva bojkott av Israel, utan att samtidigt kräva bojkott av alla andra länder som på något sätt bryter mot de mänskliga rättigheterna, dvs av alla länder – för till och med det ack så demokratiska Sverige anklagas för dylika brott.

Klepke hävdar rentav denna föregivet ”inkluderande solidaritet” som en arbetarrörelsetradition och så var saken avklarad. Att kräva bojkott av Israel är osolidariskt; är att avfärda mänskligt lidande i andra länder än i Palestina.

Påståendet är nästan lika absurt som Carl-Axel Roslunds utfall om ”judehat”. För nog känner Klepke till att den arbetarrörelse han tillhör och hänvisar till ingick i Isolera Sydafrika-kommittén och att Socialdemokraterna krävde sanktioner mot detta land. För att en selekterande S-ledning med rätta ansåg apartheidsystemet särskilt vedervärdigt. Denna ”selektering” bidrog sedan till apartheidsystemets fall.

Klepke får naturligtvis kräva bojkott av Vitryssland, Ungern och Ryssland, om han anser det befogat, men att avfärda Palestinasolidariteten med en så billig undanmanöver är rent skamligt.

Israel är vår tids apartheidstat; är en stat som inte bara ockuperar ett annat lands territorium, utan som dessutom utsätter den palestinska befolkningen på detta territorium för systematisk etnisk rensning; är en stat som begår ständiga krigsförbrytelser och som flagrant struntar i FN-beslut.

Självklart är det rätt att kräva bojkott av en sådan stat, som på sin tid av det rasistiska Sydafrika. För att Israels förtryck av det palestinska folket är särskilt vedervärdigt.

Klepke är en eländig figur, som avfärdar solidaritet med Palestina genom rop på mer solidaritet. Men all heder åt Daniel Sestrajcic, som inte vek ner sig får någon av sina många vedersakare.

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: