Hoppa till huvudinnehåll

Maffiametoder och omfattande fusk i privat hemtjänst

Boken Hemtjänstmaffian har slagit ner som en bomb i debatten om den allt mer privatiserade hemtjänsten.

Karl Martinsson och Mira Klingberg Hjort står bakom boken Hemtjänstmaffian (2021).
Camilla Svensk / Montage: Proletären

Sedan 2013 har 66 fuskande hemtjänstföretag sagts upp av de kommuner de verkat i.

– Vi vet också att det finns ett mörkertal med företag som inte åkt fast och som är verksamma, säger Karl Martinsson, journalist på Arbetet som skrivit boken Hemtjänstmaffian, i ett Facebooksänt samtal arrangerat av Arena Idé. 

Boken har han skrivit tillsammans med Mira Klingberg Hjort, journalist på Kommunalarbetaren.

Anledningen till att de båda valt 2013 som startår är den stora fuskhärvan i Södertälje det året. Inblandade i härvan var flera medlemmar i den syrianska familjen Ataseven, en mycket inflytelserik klan i Södertälje. Härvan slutade med straff för 24 personer, bland andra Silva Gündüz, tidigare ledamot för Vänsterpartiet i fullmäktige i Södertälje.

2019 avslöjade Klingberg Hjort och Martinsson också fusket i hemtjänstföretaget Enklare Vardag där vd Farida Bameti anklagades för omfattande fusk, slavlöner och rent kriminell verksamhet. Enklare Vardag stoppades först av Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), och sedan av förvaltningsrätten.

Proletären

En stor bov i hemtjänstverksamheten är LOV, lagen om valfrihet, införd av regeringen Reinfeldt 2009. Men även före LOV fanns kundvalssystem i ett 40-tal kommuner:

– Det förekom fusk redan före LOV. Men omfattningen nu hade vi nog inte sett utan den lagen, säger Mira Klingberg Hjort.

Regeringen har nu skapat en ny statlig myndighet som ska se över fusket i välfärdssektorn. Är det början till slutet för hemtjänstfusket?

– Här handlar det ju inte om statliga pengar som betalas ut till enskilda individer, lönebidrag och annat. Här är det företagen som får pengarna. Så helt ärligt tror jag inte det kommer att göra så stor skillnad, säger Mira Klingberg Hjort.

Är brottsligheten och fusket inom hemtjänsten knutet till klaner och övergripande strukturer som ordet ”maffia” antyder, eller handlar det om mindre bolag här och där, som drar in några lättförtjänta tusenlappar på att lura kommunen?

– I Södertälje 2013 menade polisen att [hemtjänsthärvan] var en del av de maffialiknande strukturer som finns i Södertälje och där myndighetsgemensamma åtgärder försökt komma åt den organiserade brottsligheten. Så där finns absolut den kopplingen, svarar Mira Klingberg Hjort på Proletärens fråga. 

– I Stockholms kommuner finns en rad företag som vi hört tjänstemän kalla för ”den iranska maffian”, fyller Karl Martinsson i. Vi har sett företag som hänger ihop, samarbetar ibland, bråkar och anmäler varandra till kommunen men som också köper och säljer brukare mellan sig. Där finns det samarbete, men ingen kriminell organisation bakom. Tjänstemännen blir överraskade ibland av hur likt fusket är, så det är tydligt att det finns företagare som tipsar varandra om hur man kan göra.

Det är ett omfattande pussel- och detektivarbete som ligger bakom boken.

– Det är svårt att tjäna pengar på hemtjänsten. Om man utför den hemtjänst man ska utföra är marginalerna små. Det finns kommunala tjänstemän som utgår från siffrorna och kollar om det företagen tjänar är realistiskt. Det har vi också gjort. Och tesen stämmer: fuskande hemtjänstföretag gör betydligt större vinster än hemtjänstföretag i snitt, säger Karl Martinsson.

Förespråkare för privat hemtjänst, från politiken och ner i bolagens styrelserum, brukar ofta hänvisa till brukarundersökningar som säger att brukarna i den privata verksamheten är mer nöjda än dem i den kommunala.

Inte trovärdigt, anser Mira Klingberg Hjort.

– Vi gjorde en miniundersökning av Stockholm som har flest privata hemtjänstföretag och såg att de fuskande företagen har bättre resultat i undersökningarna än de som inte fuskar. De som har behov av hemtjänst är också inte sällan med på fusket, så…

– Det kan ju finnas incitament att få upp resultaten i undersökningarna, och är man ett oseriöst företag så kanske det finns oseriösa sätt att få upp resultaten, konstaterar Karl Martinsson.