Hoppa till huvudinnehåll
Av
Kvinnopolitisk sekreterare

Ledarkrönika: Makulera Natonotan – för välfärdens skull

Det är välfärden som får betala för militariseringen och upprustningen som kommer med Natomedlemskapet.


Social nedrustning ska betala militär upprustning. 

Det är beskedet från Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna. Det stod klart på Moderaternas seminarium under Almedalsveckan. 

Svantesson redogjorde för Moderaternas syn på det ekonomiska läget i Sverige, och sa att Moderaterna vill få ordning på ekonomin genom att återupprätta arbetslinjen och återgå till överskottsmålet.

På en fråga från publiken om hur ökade utgifter för militär upprustning skulle finansieras, svarade Svantesson att i kommande reformutrymme är försvaret och rättsväsendet prioriterade. Att höja skatten är inte att tänka på, med motiveringen att det är bara lata regeringar som höjer skatter. Vidare att reformutrymmet kunde ju öka genom att fler kommer i arbete, och om det inte räcker för utgifterna, måste det göras omprioriteringar i budgeten. 

Kostnaden för den militära upprustningen ska alltså betalas genom försämringar i välfärden. Det är konsekvensen av Moderaternas politik. Är det genom minskade statsbidrag till kommuner och regioner? Är det förskolan och äldreomsorgen som är i skottgluggen? Eller är det fritidshem och skola, eller sjukvården som ytterst ska stå för fiolerna? Frågorna finns men svaren är okända.  

Men kända fakta är att försvarsbudgeten för 2022 ligger på 1,2 procent av bruttonationalprodukten, BNP, vilket motsvarar 76,6 miljarder kronor. Och att med det regelverk som gäller med ett medlemskap i Nato, minst två procent av BNP, skulle kostnaden öka med cirka 51 miljarder kronor om regeln gällt idag.  

SKR förutspår i sin ekonomiska vårrapport ett snabbt fall av regionernas resultat – från plus 11,7 miljarder kronor år 2022 till minus 7 miljarder kronor 2023. Även för 2024 och -25 kalkyleras med underskott om inte åtgärder i form av besparingar eller skattehöjningar vidtas.

Moderaterna är inte ensamma om att driva på den militära upprustningen. På en pressträff i början av mars i år meddelade den socialdemokratiska regeringen, genom statsminister Magdalena Andersson, att anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent, att det målet ska nås så fort som det är praktiskt möjligt, och att Socialdemokraterna ska se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering av utbyggnaden, som en bred majoritet av Sveriges riksdag kan ställa sig bakom. 

I en artikel från Försvarsdepartementet från den 16 mars presenteras den överenskommelse som ingåtts mellan riksdagens partier om det militära och civila försvaret för 2022. Samtliga är för snabba åtgärder för att öka upprustningstakten och Försvarsmakten får i uppdrag att föreslå en plan (SvD 24/3). Planen ska utgå från en tabell där regeringen i löpande priser anger beräkning för två procent av BNP. Som exempel antas det motsvara 119 miljarder kronor 2023, 127 miljarder 2025 och 155 miljarder år 2030.   

Av säkerhetspolitiska skäl måste Sverige avbryta förhandlingarna om medlemskap i Nato. Av ekonomiska skäl måste Natonotan makuleras.