”Marknadsskolan måste fasas ut!”
Fackförbundet Sveriges lärare menar att marknadsskolan och det fria skolvalet måste avskaffas. Många lärare håller med: ”Segregationen saknar motstycke i modern historia”, säger läraren Morgan Pettersson.
Marknadsskolan och det fria skolvalet är ett misslyckande. Detta konstaterar fackförbundet Sveriges lärare i rapporten Den skadliga konkurrensen. Lösningen är att vinst- och marknadsskolan helt fasas ut.
I dagarna har höstterminen startat för 1,5 miljoner barn och ungdomar runt om i Sverige. Runt 20 procent går i friskolor. Morgan Pettersson jobbar på privata Kunskapsskolan i Örebro och ställer sig helt bakom kraven från Sveriges Lärare.
– Vi måste tillbaka till början av 1900-talet för att hitta samma typ av segregation som finns i dagens skolsystem, säger Morgan Petterson till Proletären.
Sveriges Lärare menar att den socialdemokratiska kommunaliseringen, samt Moderaternas införande av skolpeng och privatiseringar, har förvridit vårdnadshavares syn på vad utbildningen innebär.
– Den kanske viktigaste konsekvensen är att marknadsskolan förskjutit hela samhällets synsätt på skola och utbildning, från att det var ett gemensamt kollektivt samhällsprojekt att utbilda våra barn och unga, till att vara en individuell nyttighet, säger Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare, till Proletären.
Den individuella nyttigheten tar sig till uttryck i synen på barn och vårdnadshavare som ”kunder”, där elevpengen är det ekonomiska incitamentet för en konkurrens mellan både kommunala och privata skolor. Och när samhällsmedborgarna ser sig som kunder händer också något med deras självuppfattning och berättigande.
Enligt rapporten ”Den skadliga konkurrensen”, som släpptes förra hösten, svarar 9 av 10 lärare på enskilda skolor att de konkurrerar om elevunderlaget. Och med konkurrensen kommer också krav från både vårdnadshavare och elever om bättre betyg och anpassning.
40 procent av alla lärare på vinstdrivande skolor, enligt rapporten, menar att deras lön går att koppla samman med hur pass nöjda elevernas föräldrar är. Hälften av alla lärare på både kommunala och privata skolor har blivit tillsagda av sina rektorer att tillmötesgå elevers och vårdnadshavares krav.
I Svenska Dagbladet beskriver läraren Catharina Glaas, som jobbar på en skola med en tydlig medeklassprägel, hur det kan se ut:
– Här är de galna! Föräldrarna verkar livrädda för att deras barn ska bli arbetare och griper in både i det sociala och i skolverksamheten.
– Är engelskläxan tråkig, kommer krav på att skippa den. I dag får vi inte ens spela brännboll eftersom tävlingsmomentet eventuellt skulle kunna upplevas som obehagligt. Det är klart att man vill ge sina barn en positiv upplevelse av skolan, men skolans jobb är ju inte att vara rolig.
Tittar man på statistiken så är universitetsutbuldade medelklassföräldrar inte i majoritet i samhället. I åldern 25 till 65 år är det 44 procent av alla svenskar som har en högskoleutbildning eller motsvarande. Resten gick ut gymnasiet för att börja jobba direkt.
Fördelning mellan högutbildade och lågutbildade vårdnadshavare bör rimligtvis också återspeglas i elevunderlaget på skolorna, vilket den också gör – fast bara på de kommunala skolorna. På Sveriges privata skolor är det istället 73 procent av eleverna som har föräldrar med en högskoleutbildning och bara 23 procent som har föräldrar med högst en gymnasieutbildning.
– Det är helt obegripligt att privata skolor har rätt till samma skolpeng som kommunala skolor. Vi har inte samma elevunderlag. Jag har till exempel ett överskott av barn med föräldrar som har en högre utbildning, säger Morgan Pettersson som jobbar på en friskola i Örebro.
Ser man till elevers betyg är just klassbakgrunden den i särklass viktigaste faktorn. År 2023 var det 92,3 procent av eleverna vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning som var behöriga till något nationellt program, jämfört med 75,6 procent av eleverna vars föräldrar högst har en gymnasieutbildning.
– En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att bryta det här mönstret och förbättra resultaten för elever från mindre resursstarka hem, konstaterade Anders Palm på Skolverket i ett pressmeddelande angående trenden.
Samtidigt visar studie efter studie att det bästa – sett till slutbetygen för både resursstarka elever och elever med svårigheter – är att alla samtliga grupper går i samma skolor och hjälper varandra.
– Det här var ju själva tanken med den så kallade kompensatoriska skolan, säger Morgan Pettersson. Att högpresterande elever inte kommer kunna skjuta ifrån men samtidigt halkar de lågpresterande inte efter. Detta finns teoretiskt kvar i skollagen, men i praktiken har uppdraget försvunnit.
Pontus Bäckström på Sveriges lärare ser också en uppväxling mot ett mer individualistiskt samhälle.
– För betonades daningen av blivande samhällsmedborgare, strävan efter ett mer jämlikt utfall i livschanser och samhällsgemenskap. Från 1990-talet och framåt betonas individens rätt, valfrihet och självförverkligande. Kopplat till detta skapas andra incitamentsstrukturer i systemet.
Och samtidigt som medelklassföräldrar tycks kunna tjata sig till högre betyg så finns det rapporter som pekar på att detta inte ens krävs. Något som ytterligare förstärker medelklasselevernas ställning i skolan är nämligen att slutbetyg skiljer sig åt baserat på vilken skola man väljer bland konkurrenterna.
”Det finns exempelvis ett stort inslag av relativ betygssättning, det vill säga att betygen sätts utifrån den generella prestationsnivån på skolan. Likaså är fristående skolor i genomsnitt något mer generösa i betygssättningen”, konstaterar Skolverket i en lägesrapport från 2023.