Sport: Med solidariteten som ledstjärna i 50 år
– Vi har alltid försökt förena idrott, kultur och solidaritet. Många röster i boken vittnar om hur klubben jobbat… och ofta lyckats, berättar Proletären FF:s Bengt Frejd, som varit drivande i arbetet med föreningens nyutgivna historiebok.
Det är onsdagsförmiddag på Idrottsmuseet i Göteborg. Proletären FF:s mångårige förgrundsfigur Bengt Frejd är här med klubbkamraterna Olle Minell, Ralf Berntsson och Roger Karlsson för att presentera föreningens nyutgivna historiebok Proletären FF – en del av världen! Det är ingen jubileumsbok i ordets traditionella mening, ingen ”minnenas kavalkad”, utan en redogörelse för hur en klubb med solidariteten som ledstjärna kan jobba. Och ett bevis på att idrott och politik hör ihop.
– Vi har alltid försökt förena idrott, kultur, politik och solidaritet. Många röster i boken vittnar om hur klubben jobbat… och ofta lyckats, berättar Bengt Frejd för Proletären efter mötet.
Proletären FF är klubben som alltid varit större än tabellframgångarna. Och den har ett gott rykte i idrottsgöteborg. För sina ställningstaganden, både i de internationella frågorna, men också på hemmaplan, som i kampen för konstgräsplaner eller för att behålla 51-procentsregeln.
Ett syfte med boken är att föra arvet vidare till en ny generation, säger Bengt Frejd.
– Vi vill inte säga att den nya generationen ska kopiera den gamla rakt av, men det finns ändå en del erfarenheter som förhoppningsvis väcker tankar. Vi var ju bara en handfull när vi började, men genom åren har vi påverkat många personers vara, tänkande och deras insikter om solidaritet och det kollektiva. Idag till exempel var det ingen som tyckte ”vad fan, är ni här?”, utan ”skoj att ni är här!”
– Respekt kan inte bara skrivas på en lapp. Det bygger på ett idogt arbete och på på långvariga kontakter. Det finns vissa inom idrotten som är gôrsossar i botten men som ändå inser att vi spelat roll.
Boken har väckt ett stort intresse och klubben har sålt nästan tusen exemplar bara nu i höst.
– Vår förhoppning är att alla som är politiskt intresserade tar upp den. Inte bara om du är idrottsintresserad, utan om du är intresserad av att man kan omvandla tankar och teorier till praktiska handlingar för att förbättra villkoren på arbetsplatsen, idrottsföreningen, bostadsområdet… Ja, överallt där man befinner sig, säger Bengt Frejd.
Roger Karlsson är en av bokens 90(!) medförfattare. Han hoppas att boken kan inspirera andra föreningar.
– Precis som vi en gång inspirerades av Sunnanå SK, då vi studerade deras bok. De menade att alla i deras förening i första hand skulle må bra, och att man inte skulle fokusera så mycket på att toppa lag och utveckla produkter. Det tog vi till oss och försökte bygga upp en bra verksamhet.
Roger Karlsson menar att boken visar vad man kan göra tillsammans i en förening, som att ta ställning för villkoren i förorterna, för breddidrotten, och solidaritet med folk som drabbas av krig och förtryck.
– På så sätt kan den mycket väl studeras, och flera som recenserat boken nämner just hur väl den visar hur föreningsutveckling och folkrörelsearbete kan bedrivas. Samtidigt visar boken att det kan gå upp och ner i föreningslivet.
Det var just arbetet med boken som fick honom att vilja komma med mer aktivt i klubben igen efter en längre tids frånvaro. Nu hjälper han till med olika klubbestyr och utvecklingen av ungdomsverksamheten, och så klart med solidaritetsarbetet.
Han berättar hur glad han blev när Bengt Frejd bad honom skriva om klubbens ungdomsarbete till föreningens 50-årsjubileum 2022.
– Hade det varit till 40-årsjubileet så hade det varit illa. Då fanns inte mycket verksamhet kvar. Inga ungdomslag, och Fredsloppet gick neråt. Så var det fram till 2017 då Henrik Källén kom med och lyfte ungdomsarbetet uppe i Tynnered med en öppen verksamhet kallad Sommarkul, med fotboll när ungdomarna annars är sysslolösa på sommaren. Han har också fått med sig flera unga ledare från området, och några äldre ledare, och nu expanderar lagverksamheten igen.
– När jag var med på 1980- och 90-talet sjöd klubbhuset av liv, fortsätter Roger Karlsson. Barn och föräldrar i korridorerna hela tiden, träningar och matcher jämte festligheter och möten som avlöste varandra. Många av dem som skrivit i vår bok vittnar om att man blev sedd i vår förening, att vi var som en familj. Och nu börjar det komma tillbaka igen, det var därför jag fick lust att bli mer aktiv, och kanske bidra med lite erfarenheter från förr.
En annan aspekt som fick honom att vilja engagera sig igen är det förtroende som klubben byggt upp i Tynnered.
– Det är fint att föreningen är så närvarande i stadsdelen, i samarbete med social- och fritidsförvaltning, med skolor och bostadsbolag. Det är roligt, även om det är en annan typ av arbete nu än på 1980-talet, då området idag är mer problemfyllt. Vi hade en annan sammansättning av barn och ungdomar, och kunde lättare få med föräldrarna. På så vis är det tuffare att bedriva föreningsliv i utsatta förorter idag, men det är samtidigt där som det behövs allra mest.
– Den samhällsutveckling jag växte upp i var i en expansion, med parklekar, fritidsgårdar och föreningskonsulenter. Man byggde klubbhus och kulturhus i förorten. Det var en sådan tid. Sedan på 90-talet började samhället krackelera. Man lade ner alla parklekar, och fritidsgårdarna blev tomma skal i jämförelse med vad de varit.
– Man gick från 40 fritidsledare till fyra ute i Tynnered, varav några på halvtid, biblioteket stängdes och musikskolan bantades till obefintlighet. Det blev en fullständig slakt för ungdomen i vår stadsdel. Föreningslivet drabbades också, då bidragen till anställningar avskaffades.
Roger Karlsson berättar vidare om hur Proletären FF varit drivande i kampen mot nedskärningar i området, i möten, demonstrationer och protester, däribland ockupationerna av två nedläggningshotade vårdcentraler.
– PFF hade väldigt gott anseende och var ständigt aktiva i de folkrörelser som fanns i stadsdelen.
Men det kan man läsa mer om i boken.
Nyvalde ordföranden: ”Man får en respekt för klubbens historia”
Våren är av tradition årsmötessäsong i föreningslivet, men Proletären FF hade sitt nu i höst. Jonatan Fahlén blev ny ordförande för klubben.
– Det känns jättekul, säger den nyblivne ordföranden till Proletären.
Han tar över efter Henrik Källén, som blivit anställd för att jobba som föreningsutvecklare på klubben. Detta är en del av fotbollsförbundets satsning ”En bättre väg”, som hör till en nationell satsning på starkare föreningar i prioriterade områden.
Det är en spännande tid för klubben, berättar Jonatan Fahlén. Inte minst med den växande ungdomsverksamheten – både i Tynnered, där klubben har sin bas, men också i Bergsjön, där man har sin friidrottsverksamhet.
– Sedan är vi aktiva på flera andra fronter, som solidaritetsarbetet med Palestina för att ta ett exempel. Utmaningen blir väl att samordna allt det. Det finns mycket att göra.
Bara några timmar innan intervjun lämnade Proletären FF in en motion till Göteborgs fotbollsförbunds årsmöte, som hålls i slutet av februari. Motionen liknar den som klubben tog upp på stadens friidrottsförbunds årsmöte tidigare i höst och reser kravet på en idrottsbojkott av Israel. Då röstades motionen tyvärr ner, men kampen, som Jonatan Fahlén säger, fortsätter.
Klubben ska även resa kravet på Västsvenska idrottsförbundets och Svenska friidrottsförbundets årsmöten.
– Vi kör på alla fronter, säger Jonatan Fahlén och ler.
En viktig del av Proletären FF:s Palestinaarbete är Fredsloppet, det årliga solidaritetslopp som, liksom klubben, rest sig ur en svacka och de senaste åren nått nya höjder. I år var det fler deltagare än på flera årtionden och man lyckades samla in rekordsumman 284.735 kronor, som till större delen går till Palestinagruppernas hjälparbete i Gaza och på Västbanken.
Jonatan Fahlén är mycket nöjd. Men han tror att loppet kan bli ännu större nästa år.
– Om inget oväntat positivt händer… som att det plötsligt blir fred i världen. Det finns ett väldigt stort intresse för loppet. Det var flera nya orter i år och än fler som hörde av sig väldigt tätt inpå.
Det var via löpningen och Fredsloppet som Jonatan Fahlén kom in i klubben för snart tio år sedan. Mycket har hänt sedan dess.
– Då hade vi ingen ungdomsverksamhet att tala om, nu har vi plötsligt jättemycket. Man märker det på klubbhuset, det är fullt med aktivitet hela tiden. Och det märks absolut på Fredsloppet, som slog nya rekord.
Jonatan Fahlén är en av många PFF:are som bidragit till klubbens nyutgivna historiebok. Hans kapitel är en reseskildring från ett annat solidaritetslopp – Västsahara maraton – som han och ett antal andra från klubben deltog i för fem år sedan. Jonatan Fahlén inte bara deltog – han vann också. Segerpokalen står nu i prisskåpet på klubbhuset. Det är en av många spännande solidaritetsberättelser från klubbens fem årtionden som skildras i boken.
– Det är ett jätteimponerande, gediget verk, säger Jonatan Fahlén.
– Man märker vilken stor roll klubben spelat och vilken betydelse den haft. Man får verkligen en respekt för klubbens historia.
Jonatan Fahlén
Ålder: 34
Bor: Kviberg, Göteborg, med sambo och barn.
Jobb: Lagerarbetare
Främsta sporter: Löpning, friidrott