Miljarder dollar i potten när kapitalisterna väljer president
Att vinna det amerikanska valet blir allt dyrare. 144 av 800 amerikanska miljardärer har öppet gett sig in i valstriden. Men systemet för donationer är en komplicerad soppa av förbud, maskhål och ”dark money” – som gör det omöjligt att till fullo följa pengarna som finansierar cirkusen.
Att bli vald till president i USA kostar pengar. Med dussintals miljardärer i varje ringhörna har de två presidentkandidaterna Kamala Harris och Donalds Trump samlat in nästan fyra miljarder dollar till sina kampanjer. Årets val är på god väg att bli det dyraste någonsin.
Likt i de två senaste valkampanjerna befinner sig Donald Trump i ekonomiskt underläge mot Demokraternas kandidat, med 1,7 miljarder dollar mot Kamala Harris 2,2 miljarder dollar.
Enligt en sammanställning från Financial Times har 144 av USA:s 800 miljardärer bidragit till någon av valkampanjerna. Donald Trump är i högre grad beroende av stora bidrag från de superrika än Kamala Harris – som har fler smådonationer.
68 procent av Donald Trumps valkassa utgörs av ”stora bidrag” (på mer än 200 dollar), enligt Open Secrets, en Washingtonbaserad NGO som sammanställer finansiell data kring lobbying. Hälften av de stora bidragen kommer från de absolut rikaste, miljardärerna.
En av Trumps största uppbackare är rikast i världen, Teslagrundaren Elon Musk, som bidragit med 118 miljoner dollar. Musk äger också Twitter, numera X, samt SpaceX – ett rymdteknologisk företag som har tätt samarbete med den amerikanska försvarsmakten.
Tech-miljardären håller också i ett lotteri i delstaterna som väntas bli avgörande i valet. Registrerade väljare som skriver under en namnlista har chans att vinna en miljon dollar. Än så länge har Musk delat ut nio jättecheckar vid evenemang som liknar valmöten.
Lotteriet har föranlett en utredning om röstköp, som är förbjudet enligt amerikansk lag.
Elon Musk, vars bolag befinner sig under utredning från flera amerikanska myndigheter, har uttryckt missnöje över vad han menar är för hårda statliga regleringar.
– Om den rådande trenden med strypning genom överreglering inte vänds, kommer vi inte ta oss till Mars, sade Elon Musk på ett valmöte.
Donald Trump har offentligt lovat att göra Elon Musk till chef över en statlig ”effektivitetskommission” som ska genomföra en ”fullständig finansiell revision” av regeringen och föreslå reformer.
Trumps, och hela presidentvalets, största donator heter Tim Mellon. Han är miljardär i åttonde generationen och arvtagare till banken BNY Mellon, världens största förvaringsinstitut. Tim Mellon, som beskrivs som högerextrem av New York Times, har donerat 150 miljoner dollar till valkampanjen.
Trumps tredje största givare heter Miriam Adelson, hon äger kasinon och Israels största dagstidning Israel Hayom. Miriam Adelson är änka till Sheldon Adelson, som under Trumps förra mandatperiod var drivande i att flytta USA:s ambassad till Jerusalem och erkänna staden som Israels huvudstad. Miriam Adelson är också sionist och vill att Trump ska stödja en israelisk annektering av Västbanken om han vinner valet.
Kamala Harris kampanj finansieras till 50 procent av ”stora bidrag”, och en mindre andel har donerats av amerikanska miljardärer – trots att fler av USA:s superrika tagit offentlig ställning för Demokraternas kandidat, enligt en sammanställning av Forbes.
En av Kamala Harris stora sponsorer är världens femtonde rikaste person, Michael Bloomberg, som nyligen donerade 50 miljoner dollar till hennes valkampanj. Han äger det finansiella informationsbolaget och medieföretaget Bloomberg.
Även Microsoftgrundaren Bill Gates och finansfamiljen Soros har bidragit med stora summor till Kamala Harris kampanj. Det har också medgrundare till Linkedin och styrelseledamoten i Microsoft, Reid Hoffman.
Hoffman har uppmanat Kamala Harris att sparka den nuvarande chefen för det amerikanska konkurrensverket, Lina Khan, om hon vinner valet. Lina Khan har försökt stoppa Microsoft köp av tvspelsjätten Blizzard och undersöker Microsoft partnerskap med OpenAI.
Oljeindustrin har föga förvånande satsat sina pengar på Donald Trump, som går till val på att öka oljeutvinningen. Sektorn har stött kampanjen med 20 miljoner dollar i offentliga donationer.
Den amerikanska vapenindustrin har donerat till båda kandidaterna, två miljoner dollar till Harris och en miljon dollar till Trump. Men många stora donationer blir aldrig kända för allmänheten, något som i USA kallas för ”dark money”.
Egentligen finns det ganska snäva begränsningar för hur mycket en person eller organisation tillåts donera till en presidentkandidats valkampanj, men efter ett beslut i Högsta domstolen 2010 kan företag och superrika kringgå begränsningarna genom så kallade super-pacs – organisationer som kan ta emot obegränsade summor i donationer så länge de redovisar givare och inte koordinerar sin kampanj med den officiella valkampanjen.
Men redovisningsplikten har maskhål, för Högsta domstolens beslut öppnade också upp insamlingar via så kallade 501(c)(4)-organisationer, ”ideella organisationer” som har rätt att spendera 50 procent av sina intäkter på politik – utan att redovisa donatorer. Det förekommer också att donationer till super-pacs mörkas genom flera lager av skalbolag som gör det i stort sett omöjligt att följa pengarna.
I årets presidentvalskampanj beräknas över 200 miljoner dollar utgöras av dark money, med en stor övervikt av anonyma bidrag till Kamala Harris.