Utmanar dollarns dominans – Bricsmötet ännu ett steg mot multipolär värld

Den 22-24 oktober möttes statschefer i den mellanstatliga samarbetsorganisationen Brics i den ryska staden Kazan, för organisationens sextonde årliga toppmöte.

För första gången deltog i Kazan som fullvärdiga medlemmar också de stater som anslöt till Brics den 1 januari år, efter att ha presenterats på förra årets toppmöte i Johannesburg: Egypten, Etiopien, Förenade arabemiraten och Iran.

Saudiarabiens status har varit mer oklar, efter att landet förra året presenterades som en av de nya medlemmarna i Brics men inte formellt har bekräftat sin anslutning. (Också Argentina presenterades som ny medlem på toppmötet i Sydafrika, men där drog den extremt USA-tillvända presidenten Javier Milei i handbromsen så fort han fått flytta in i presidentpalatset i Buenos Aires.)

Saudiarabiens utrikesminister Faisal bin Farhan Al Saud närvarade i Kazan – det gjorde representanter för sammanlagt 38 länder samt FN:s generalsekreterare Antonio Guterres – men inte på mötena för det begränsade formatet på nio länder, som förutom tidigare nämnda består av jättarna som gett Brics sitt namn. Originalmedlemmarna från bildandet 2009 är Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – två år senare tillkom Sydafrika.

Vid toppmötet i Kazan annonserades inga nya fullvärdiga medlemsländer. Däremot presenterades 13 nya partnerländer för Brics: Algeriet, Belarus, Bolivia, Indonesien, Kazakstan, Kuba, Malaysia, Nigeria, Thailand, Turkiet, Uganda, Uzbekistan och Vietnam.

Här sticker framför allt Turkiet ut, som också är medlem i den USA-styrda krigsalliansen Nato. För även om Brics i den officiella deklarationen från toppmötet säger sig vilja upprätthålla men reformera ett antal institutioner som är grundpelare i den nuvarande världsordningen, som Internationella valutafonden (IMF) och Världshandelsorganisationen (WTO), är Brics en allt tydligare utmanare till den USA-styrda ordning som rått i västvärlden sedan andra världskrigets slut, och i hela världen sedan kalla krigets slut och realsocialismens sammanbrott i Sovjetunionen och Östeuropa.

Natos nya generalsekreterare, Nederländernas tidigare premiärminister Mark Rutte, har konstaterat att Turkiet har suverän rätt att samarbeta med Brics, men att det ”kan leda till debatter” inom Nato.

På mötet i Kazan diskuterades nya betalsystem för att bryta dollarns grepp över världshandeln och inte minst olje- och gashandeln. Brics arbetar också på ett alternativ till det internationella banksystemet Swift, som ryska banker är uteslutna från genom sanktioner från USA, Storbritannien, Kanada och EU, på grund av kriget i Ukraina.

Ironiskt nog har västländernas sanktioner skyndat på utvecklingen av alternativa handelssystem. Rysslands president Vladimir Putin sade i samband med mötet att länderna tvingas titta på alternativ till de rådande internationella institutionerna.

Iran och Kuba lider också av att landets banker inte kan använda Swift på grund av USA:s sanktioner. Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez framförde på toppmötet hopp om att partnerskapet med Brics – som samlar mer än 45 procent av världens befolkning och 35 procent av BNP – ska förbättra situationen.

– Genom sin politiska, ekonomiska och demografiska tyngd har Brics framträtt som en fundamental aktör med växande relevans, auktoritet och ledarskap i det globala geopolitiska scenariot och ett verkligt hopp för länderna i syd, i deras komplexa väg mot att uppnå en mer rättvis, demokratisk, jämlik och hållbar internationell ordning, sade Bruno Rodriguez i Kazan.

I den så kallade Kazandeklarationen, vars 134 punkter enhälligt antogs på toppmötet, fördömer Bricsländerna också alla sanktioner som inte godkänts av FN:s säkerhetsråd och WTO som olagliga.

Förutom Kuba och Bolivia förväntades ett tredje latinamerikanskt land ansluta sig som officiell partner till Brics. Men Brasilien lade in sitt veto mot Venezuela, som representerades av president Nicolas Maduro i Kazan – vilket fått Venezuela att protestera mot vad man i Caracas främst ser som en manöver från det brasilianska utrikesdepartementet, och kalla hem sin ambassadör från Brasilien.

Brasiliens president Lula da Silva deltog inte i Kazan, efter att han fått en hjärnblödning i samband med en fallolycka, utan landet representerades av utrikesminister Mauro Vieira. Enligt tidigare utrikes- och försvarsministern Celso Amorim, som nu är rådgivare till presidenten i utrikesfrågor, ska vetot bero på att Venezuela ”svikit Brasiliens förtroende” när Maduro inte offentliggjort protokollen från presidentvalet, vilket man ska ha lovat Brasilien, enligt den brasilianska tidningen O Globo.

Att Brasilien, som har goda relationer med USA, stoppar det oljerika Venezuela från att ansluta till Bricsfamiljen – över en fråga som är en intern angelägenhet för Venezuela – visar snarast på att USA:s diplomatiska ansträngningar burit frukt i det enskilda fallet. Återstår att se hur den hotade världshegemonen framöver kommer att kunna hantera Brics växande samarbete, som allt tydligare utmanar den unipolära USA-styrda världsordningen.