Hoppa till huvudinnehåll
Av
maja.ericson@proletaren.se

Mindfulness botar inte ett sjukt samhälle

Välmenande tips på sätt att stressa av och varva ned råder inte bot på orsaken till stress och psykisk ohälsa, det kan bara samhällsförändring göra.


Jag läser på SVT Nyheter att var tionde kvinna mellan 18 och 24 år får antidepressiv medicin. Den psykiska ohälsan har ökat de senaste decennierna, särskilt bland unga och särskilt bland tjejer. Jag blir inte alls förvånad. I egenskap av ung kvinna finns psykisk ohälsa konstant runtom mig – det är ångest, stress och utmattning, depression och så vidare.

Stressrelaterade problem går ner i åldrarna, och utmattningssyndrom blir allt vanligare redan i gymnasiet. Det här är heller inte individuella bekymmer utan ett strukturellt problem. Det är svårt att säga exakt vad ökningen beror på, eftersom det kan ligga många faktorer bakom. Att skolsystemet och arbetsmarknaden är delaktiga är dock rimligt att anta.

Den oerhörda press som finns på unga på arbetsmarknaden idag är en stor orsak till att så många unga lider av stressrelaterade problem. Sedan 1990-talet har kraven och konkurrensen ökat. En intressant aspekt är också att idag spelar det inte så stor roll om du har tillräckliga kvalifikationer för ett arbete, eller till och med är överkvalificerad. Det är dina personliga egenskaper, din utstrålning, kontakter och andra personliga förutsättningar som är attraktiva för arbetsgivaren (jag blir stressad bara av att skriva detta).

Självklart skapar denna förändring oerhört mycket stress hos unga. Otrygga anställningar är också vanligast bland unga och skapar oro inför att få en tillräcklig inkomst.

Proletären

När jag tänker på hur extremt stressigt samhället är tänker jag på internetfenomen som ASMR (förenklat sagt, video eller ljud där någon gör ljud som ska låta behagliga och lugna, lägg till QR-kod) Mindfulness-appar, och andra funktioner som är tänkta att skapa lugn för användaren.

Inget ont om dessa. Det kan vara jättebra hjälpmedel för att koppla av. Däremot får jag uppfattningen att dessa ska försöka kompensera upp för den stressiga omvärlden, istället för att faktiskt göra konkreta förändringar som skulle främja ungas psykiska hälsa, något som verkar otänkbart.

Ett vanligt svar man får när man söker hjälp för psykisk ohälsa är just, ”prova mindfulness”. Det kan vara hjälpsamt för vissa, men är inte tillräckligt för att lösa det strukturella problemet med unga. Jag tackar för Youtube-videon med regnljud, men efterfrågar också samhälleliga insatser som faktiskt skulle förbättra vår situation. Unga som söker hjälp och vård för sin psykiska ohälsa måste tas på allvar!

Det är välkänt att långvarig stress är väldigt dåligt för både den psykiska och fysiska hälsan. Det är inte hållbart att så många unga kvinnor idag lider av detta. Om samhället har för avsikt att ta hand om sina medborgare är det av högsta betydelse att något görs. Även den kapitalistiska marknadsekonomin borde ha ett intresse av att inte bränna ut en betydande del av arbetskraften. Men å andra sidan är det inte kapitalismens bästa sida, att prioritera människan och hälsa framför ekonomisk tillväxt och vinst.

Avslutningsvis vill jag rekommendera en video av sociologen Roland Paulsen där han problematiserar idén om att världen blir så mycket bättre, genom att presentera den ökade statistiken över psykisk ohälsa. Han frågar sig bland annat om man verkligen kan säga att världen blir bättre när så oerhört många människor lider av depression och ångest? Jag undrar detsamma.