Nedskärningar blir ”arbetstbrist” vid uppsägningar i välfärden
Rekordmånga välfärdsarbetare sägs upp med hänvisning till ”arbetsbrist”. Demografiska förändringar sägs ligga bakom – men i många fall kan det röra sig om rena nedskärningar.

Antalet välfärdsarbetare som sägs upp på grund av arbetsbrist har ökat med 157 procent jämfört med föregående år. Det visar siffror från Omställningsfonden, som hjälper välfärdsarbetare med vidareutbildning.
Totalt rör det sig om 2.466 personer som sagts upp med hänvisning till arbetsbrist under 2024. En anledning till uppsägningarna är demografiska förändringar i landet, då barnafödandet har sjunkit kraftigt de senaste åren.
– Demografin fluktuerar mycket, och vi kan se minskade barnkullar på flera håll i landet. Däremot ser vi en växande åldrande befolkning och då växer behovet av undersköterskor. Vissa kommuner väljer då att ställa om personalen mot äldrevården, säger Ellen Borell, pressekreterare på Omställningsfonden, i ett pressmeddelande.
Men i begreppet ”arbetsbrist” ingår också fall där kommuner och regioner säger upp personal som en följd av nedskärningar. Och eftersom Omställningsfonden inte gör någon uppdelning av uppsägningarna är det omöjligt att se om de skett som en följd av nedskärningar i den offentliga budgeten, eller av faktiskt arbetsbrist.
De yrkesgrupper med flest antal uppsägningar är barnskötare (627), lärare (233), elevassistent (193), administratör (191) och handläggare (167).
Omställningsfonden har även publicerat statistik för yrkesgrupper vars anställning avslutats till följd av ohälsa. Här utgörs toppen av undersköterskor (236), barnskötare (66), stödassistenter (63), vårdbiträden (59 och lärare (53).
– Det handlar om personal som varit sjukskrivna i flera år och inte kunnat jobba. Om båda parterna då kommer överens om att de inte kommer längre med anställningen så kan den avslutas. Men för att nå denna punkt måste arbetsgivaren erbjuda många rehabiliteringsinsatser, säger Ellen Borell.
Under åren 2024-2026 kommer kommuner, regioner och kommunala företag som är medlemmar i Sobona få möjligheten att sammanlagt söka 750 miljoner kronor från Omställningsfonden för att utbilda och utveckla medarbetarna. Detta för att ”anpassa verksamheten och möta framtidens behov med befintlig arbetskraft”, enligt Omställningsfonden.