Hoppa till huvudinnehåll

Ny vd för kommunalt bostadsbolag tjänar mer än statministern

Örebros kommunala bostadsbolag Öbos nya vd kommer att tjäna 192.000 kronor i månaden – och blir därmed bättre betald än Sveriges statsminister. Samtidigt kräver bolaget stora hyreshöjningar, trots att lägenheter står tomma för att för få klarar av att betala de höga hyrorna.

Den 19 augusti 2024 och efterträder Petra Karlsson Ekström Öbo:s nuvarande vd, Ulf Rohlén.
Öbo

Petra Karlsson Ekström blir ny vd för det kommunala bostadsbolaget i Örebro, Öbo. I och med den nya tjänsten höjs också vd-lönen till 192.000 kronor i månaden. Därmed kommer Petra Karlsson Ekström att tjäna mer än såväl sin företrädare, som Örebros kommundirektör – och Sveriges statsminister (som har en lön på 191.000 kronor i månaden).

Allt tyder på att Petra Karlsson Ekström blir den näst bäst betalde vd:n inom hela Sveriges allmännytta, överträffad bara av Linköpings bostadsbolag Stångåstadens vd, Fredrik Törnqvist, som 2022 tjänade 203.416 kronor i månaden, enligt bolagets senaste årsrapport.

Den nya lönen har fastslagits av Örebros politiker. Enligt Öbos styrelseordförande, socialdemokraten Mats Sjöström, behövde verksamheten ”något extra” för att möta Örebros olika utmaningar.

– Bland annat för att få fram pengar till det underhåll som vi behöver göra, och få bort Vivalla från polisens lista över särskilt utsatta områden, påpekade Mats Sjöström i en intervju med P4 Örebro.

Privat
Elin Andersson är ordförande för Hyresgästföreningen i Örebro län.

Men det finns också de som valt att kritisera den nya vd-lönen.

– Man kan se det från två håll. Hyresgästföreningen har inte något med Öbos löner att göra men samtidigt sticker det i ögonen när de samtidigt går ut med att de har ett ”pressat läge” och hade väldigt höga initiala krav i hyresförhandlingarna, säger Elin Andersson, ordförande för Hyresgästföreningen i Örebro, till Proletären.

– Sen tycker vi att vinstkravet inom Öbo borde plockas bort, speciellt nu när många personer vrider och vänder på kronorna för att få ekonomin att gå ihop.

Lars Astvald bor i Öbos bestånd i Rosta, Örebro. Han är ensamboende sedan en tid tillbaka och söker därför en mindre lägenhet i samma område. Men på grund av de långa bostadsköerna får han inte ens komma på visningar.

– Alla måste leva och betala räkningarna. Men bara för det måste man ju inte ha en lön på 192.000 kronor. Det är ju horribelt, säger Lars Astvald till Proletären.

– Direktörerna har säkert mycket ansvar. Men det går väl att ha samma ansvar för halva lönen? Jag förstår inte hur någon kan vara värd så mycket, jämfört med en själv.

Erling Bronsberg
Lars Astvald bor i Öbo:s bestånd och har upplevt konsekvenserna av bostadsbristen i Örebro.

Samtidigt som det råder bostadsbrist i Örebro har Öbo ett problem med tomma lägenheter inom sitt bestånd. Den motsägelsefulla ekvationen handlar om att de tomma lägenheterna finns i så kallade utsatta områden där mer välbärgade människor inte vill bo, samtidigt som de som faktiskt behöver ett billigt boende inte har råd att betala över 12.000 kronor för tre rum och kök.

Öbo har haft ett så kallad driftsnetto på cirka 700 miljoner, per år, de senaste fem åren. Driftsnettot är pengarna som blir kvar av hyrorna i bolaget, efter att driftskostnad, underhåll och skatt dragits av i balansräkningen.

– Analyser av vakanser beror väldigt mycket på lokala förutsättningar. Jag tror att den ekonomiska oron naturligtvis har en del av det hela, men jag ber om att får återkomma i frågan, säger Petra Karlsson Ekström till SVT nyheter.

Lars Astvald menar att Öbo måstet ta sitt sociala ansvar och återgå till principen som fanns då allmännyttan fungerade som en motpol mot de privata fastighetsägarna i landet.

– Risken är ju att de privata hyrorna skenar iväg. Det var ju därför som man byggde så mycket under 60-talet, för att motverka prishöjningarna på marknaden. Tanken på att det ska bli mer jämlikt i samhället är som bortblåst, säger Lars Astvald.