Regeringen pressad av generalstrejken: ”Vi har fått ner Macron på ett knä”
Hundratusentals strejkar i Frankrike mot regeringens pensionsreform, som kommer att innebära sänkt pension och höjd pensionsålder för många arbetare. Stämningen är positiv bland de strejkande efter att Macron redan backat på vissa punkter, berättar lokföraren Axel Persson.
Generalstrejken i Frankrike mot den nyliberala regeringens pensionsreform är inne på sin andra vecka. Strejken har redan tvingat president Macron att backa på flera punkter, men i fackförbundet CGT står arbetarna fast vid sitt krav – hela förslaget på pensionsreform ska väck.
– Regeringen har backat. Men vi slutar inte förrän alla generationer slipper lida under det här nya systemet. Vårt krav är att reformen inte ska tillämpas alls, säger Axel Persson, lokförare och ordförande i CGT:s järnvägsarbetares klubb i Trappes utanför Paris, när Proletären når honom på generalstrejkens åttonde dag.
Strejken har pressat regeringen att ändra i sitt förslag till den pensionsreform som efter svensk modell kommer att innebära ett poängsystem – i praktiken en sänkning av pensionerna och höjning av pensionsåldern för många arbetargrupper.
I regeringens modererade förslag ska det nya systemet bara tillämpas för de som är födda efter 1975, och för järnvägsarbetarna ska det tillämpas för de födda efter 1985. Eftergifterna är dock också ett sätt att försöka splittra arbetarna, påpekar Axel Persson.
– Han vill att de som är födda innan de årtalen ska överge dem som är födda efter. Men vi sa till varann att vi började strejka tillsammans och vi ska fortsätta att strejka tillsammans, tills vi har vunnit allt. Vi strejkar inte bara för oss själva, utan också för kommande generationer.
På många arbetsplatser beslutar arbetarna från dag till dag om de ska fortsätta strejken, men många väljer att gå tillbaks tillfälligt för att de behöver pengar, eftersom fackföreningarna vanligtvis inte har några strejkkassor. På Axel Perssons arbetsplats, bangården i Trappes, samlas strejkande järnvägsarbetare varje dag.
– Vi har blockader, demonstrationer och strejkvakter på arbetsplatserna. Vi mer eller mindre ockuperar arbetsplatsen!
Under den vecka som gått har generalstrejken utvidgats till att omfatta allt fler grupper av anställda. Lärarna har gått ut i strejk och i Paris är endast ett fåtal skolor öppna. Strejken har också utvidgats till hamnarna och till oljeindustrin.
– Tillsammans med arbetare inom elindustrin organiserar vi också strömavbrott för att slå mot ekonomin. Paris är näst intill lamslaget, trafiken och många stora industrier står still och skolor är stängda, berättar Axel Persson.
– Vi har fått ner Macron på ett knä, och nu ska vi få ner honom på båda. Det känns väldigt positivt. Fortsätter det så här kan det bli en väldigt viktig politisk seger. Det gäller bara att hålla ut.
Nu hoppas Axel Persson på solidaritet från omvärlden och han ser gärna hälsningar eller insamlingar från svenska arbetsplatser.
– Det som händer i Frankrike är ett bevis för att det går att slå tillbaka försämringar. Arbetarklassens kraft ligger i att vi kan lägga ner arbetet. Utan arbetare stannar hela samhället.