Rødt hoppas växa stort i valet
I valet till norska stortinget den 13 september hoppas Rødt mångdubbla sitt nuvarande mandat.
Den 13 september är det val till stortinget i Norge, motsvarigheten till den svenska riksdagen.
Men till skillnad från i Sverige finns det redan ett parti i stortinget, Rødt, som står till vänster om det norska systerpartiet till Vänsterpartiet, Sosialistisk Venstreparti, SV. Och nu hoppas Rødt på avsevärt större representation i parlamentet.
– Ja, det är väldigt spännande. Vi har aldrig haft så bra mätningar förr.
Det säger Markus Hansen, som sitter i Rødts partistyrelse och är partiets fackligt ansvarige. Den minnesgoda läsaren minns honom kanske också från ett reportage i Oslo 2018, hos de norska hissmontörernas stridbara fack HMF, där Markus Hansen är ordförande.
Förra valet 2017 fick det då bara tio år unga partiet 2,4 procent av rösterna (drygt 70.000 röster), vilket gav Rødt en representant i stortinget, partiledaren Bjørnar Moxnes.
Det är också den enskilt största anledningen till att Rødt på sistone legat stabilt över fyra procent, och varit över sju procent i några opinonsmätningar, säger Markus Hansen.
– Vi har fått ut vår politik mycket bättre. Vi får delta i tv-debatter och får mycket mer plats i media än tidigare. Rødt behandlades som ett mikroparti innan vi kom in i stortinget. Partiet har också arbetat väldigt bra organisatoriskt de senaste åren, som gjort att vi fyrdubblat antalet medlemmar till omkring 12.000 medlemmar idag.
Likt i Sverige finns det en fyraprocentsspärr också i Norge. Inte för att komma in i stortinget, men för att få vara med och dela på de så kallade utjämningsmandaten. Får Rødt en bit över fyra procent i valet kan de åtta- eller tiodubbla sitt idag enda mandat.
Rødts viktigaste valfrågor handlar bland annat om att stoppa vinster i välfärden och att skrota EES-avtalet som reglerar Norges förhållande till EU. Rødt vill istället ha ett rent handelsavtal med EU.
Partiet kräver också stopp för visstidsanställningar och ett förbud av bemanningsföretag. Ett krav som politikerna i stortinget fick höra också från fackligt håll härom veckan, när Markus Hansens HMF tillsammans med en rad andra fack i byggbranschen gick ut i politisk strejk.
– Då var vi några hundra, inklusive ett 40-tal förtroendevalda, utanför stortinget och krävde förbud av bemanningsbranschen.
Efter åtta år med borgerlig regering pekar opinionsmätningarna mot att det blir regeringsskifte i Norge. Den stora frågan i media är vilka socialdemokratiska Arbeiderpartiet ska regera med. Senterpartiet, Miljøpartiet De Grønne och SV finns där, liksom Rødt.
– Det är klart att det är en drömsituation för Rødt om vi blir vågmästare och kan vara med och bestämma politiken för de nästa åren.
Men Rødt vill inte – till skillnad från SV – sitta med i regeringen och administrera kapitalismen.
– Vi vill istället ha ett samarbetsavtal med regeringen. Vi menar att det är bästa sättet att få igenom så mycket som möjligt av vår politik. En stor skillnad mellan Rødt och SV är att de går till val på att komma i regeringsställning, för att hålla Ap i örat.
På Rødts Facebooksida finns en intervju med en renhållningsarbetare som tidigare röstat på det främlingsfientliga Fremskrittspartiet, men nu väljer Rødt.
– Vi har intrycket att vi tar väljare från nästan alla partier egentligen. Väldigt många av FrP:s väljare tror jag är helt vanliga människor som har varit eniga i en fråga med FrP men inte med resten av politiken. Det finns en växande oro på arbetsplatserna om att man måste göra något mot bemanningsföretagen och de osäkra anställningarna.
Markus Hansen säger att Rødt skiljer ut sig från de andra partierna när det gäller de som kommer från andra länder för att jobba.
– Rødt har fått kritik för att vi har en så kallat tuff linje mot arbetskraftsimport. Men vi önskar alla välkomna att jobba i Norge, men det ska vara till norska villkor. Det är bara bra för dem som kommer. Om det är svenskar eller polacker, så ska de ha samma lön som vi har. Och annars är det arbetsgivaren som ska straffas.
Både Rødt och SV ser ut att gå framåt i valet. Rødt har ökat i opinionen bland unga arbetare och i gruppen ofacklärda arbetare. Samtidigt är partiet inte en valmaskin, påpekar Markus Hansen.
– Vi fokuserar på det organisatoriska, på att växa och steg för steg bygga medlemsmassa. Projektet Rødt handlar inte bara om att komma in i stortinget och bli ett stort parti. Det handlar om att skapa en folkrörelse, och få ännu fler att förstå att vi måste göra oss av med det här systemet där profithänsyn alltid går före klimat, arbetsliv och allt annat.
– Ju fler vi är, och ju fler som röstar på Rödt, desto närmare är vi. Men det blir inte revolution imorgon, för att säga det så. Vi får nog bli lite fler medlemmar innan dess.