Hoppa till huvudinnehåll

Rutbidrag utökas – dyrt för skattebetalarna

Nu utökas möjligheterna att göra rutavdrag. Men det som skulle bli en vinst för staten, enligt den borgerliga regeringen som 2007 införde Rut, är i själva verket en gigantisk ekonomisk förlust.

Nu höjs rutavdraget – ett bidrag som främst nyttjas av den rikaste tiondelen
Genrebild Proletären

Som en följd av januariavtalet höjer nu S+MP-regeringen rutavdraget från 50.000 kronor till 75.000. Fyra nya tjänster, bland annat tvätt och montering av möbler, införs. Sedan tidigare kan rika människor också få hjälp med att putsa matsilvret och göra ren poolen – och låta skattebetalarna stå för notan.

Enligt Centerpartiets Annie Lööf är rutavdraget ett bra sätt att göra svarta jobb vita och få bort den svarta sektorn på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna i regeringsställning håller med och lyder.

Enligt Skatteverket har svartjobben också minskat sedan rutavdraget infördes. Varför är inte helt klargjort men en orsak, enligt Skatteverket, kan vara den allt mer minskade användningen av kontanter. Men svartjobbssektorn är fortfarande stor, och en rapport som Riksrevisionen (RRV) lade fram i våras visar att rutavdraget fortfarande är en förlustaffär för staten.

– Det här kostar staten pengar och belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsterna, sade Anna Brink som lett RRV:s granskning av rutavdraget i samband med att rapporten lades fram.

I runda slängar kostade rutavdraget staten 5,4 miljarder kronor under 2019. Och det är den högst avlönade tiondelen av befolkningen som utnyttjar avdraget.

Och svartjobben har inte försvunnit. Tvärtom. Det enda rutavdraget har medfört är att rika människor kan bli rikare genom att låta staten betala en del av deras krav på service inom olika områden.

Inom städ- och byggbranschen är svartjobben fortfarande legio. Tatjana, 36, är ryska men lettisk medborgare från Riga. EU-medborgare och som sådan fri att resa fram och tillbaka mellan Riga och Stockholm. Det har hon gjort i sju-åtta år nu. Tatjana städar på kontor och hos privatpersoner. Hon bor i en lägenhet i en söderförort tillsammans med sju andra kvinnor från Lettland, Litauen och Polen. Alla städerskor. Alla svartjobbare.

– Jag har träffat så många i den här branschen, och jag känner ingen som jobbar vitt. Varför skulle vi göra det? Vi behöver inte tjäna ihop några pensionspoäng i Sverige, vi behöver pengarna i handen nu, säger Tatjana till Proletären.

Hon tjänar runt 120 kronor i timmen, beroende på var hon städar. Tatjana skrattar åt rutföretagen.

– Jag har fått erbjudande om att jobba åt några företag i den branschen, men det har jag ingenting för. För mig är det bättre att jobba som jag gör nu. Då styr jag i alla fall mig själv.

På flera platser i Sverige har ett omfattande fusk med rutavdragen avslöjats. Bland annat har jobb som inte kvalificerar för rutavdrag skrivits upp som jobb som gör det, och anställda har förvägrats semester och raster. Några företag har redovisat rent påhittade jobb för att få rutersättningen från Skatteverket, och kriminella aktörer frodas i branschen.

Det är inte heller enbart arbetslösa svenskar eller i Sverige ”etablerade” invandrare, som får rutjobben. En tredjedel av jobben i rutföretagen utförs av importerad arbetskraft. Som Tatjana och hennes kamrater.

– I några branscher har svartjobben minskat, men i bygg- och städbranschen har den ökat, sade Pia Bergman, skatteverkets expert på ekonomisk brottslighet, i samband med att rapporten släpptes i början av februari.

– Det vi hör från både facket och Arbetsmiljöverket är att nattarbete inom städ ökar. Giriga människor utnyttjar arbetare för att tjäna pengar, sade Pia Bergman.

Samtidigt beräknar Skatteverket, i en rapport som släpptes i början av februari, att de svarta inkomsterna uppgick till totalt 91 miljarder i Sverige förra året.