Hoppa till huvudinnehåll

Så används EU som en nyliberal murbräcka

Varje år får EU in 400 anmälningar från företag som vill häva statliga regleringar i medlemsländerna. Proletären listar fem exempel då EU-kommissionen ställt sig på företagens sida i kampen mot välfärd och progressiva reformer.

Av
Erling Bronsberg
Illustration: Proletären

Den fria marknaden, med fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och personer inom EU:s gränser är inskrivet i EU:s grundlagar. Varje år får EU-kommissionen in cirka 400 anmälningar från lobbyorganisationer och företag som motsätter sig statliga regleringar eller reformer i enskilda medlemsstater som bryter mot EU:s regler.

Fem anledningar att bojkotta EU-valet!

Syftet med anmälningar är oftast att driva på för mer nyliberalism och för att sätta ett stopp på all form av statlig reglering som hotar kapitalisternas vinster.

Förra året släppte organisationen Corporate Europe Observatory en rapport om hur storföretagens lobbyism inom EU fungerar. Proletären listar här fem exempel ur rapporten, där företagen använt sig av EU-kommissionen i kampen mot välfärd och progressiva reformer.

Fakta

12 goda skäl att lämna EU

Arbetslösheten
Att lämna EU är nödvändigt för att bryta den permanentade massarbetslösheten. 1990 var arbetslösheten i Sverige 1,7 procent. Sedan EU-inträdet 1995 och fram till och med 2015 är den genomsnittliga arbetslösheten istället 7,5 procent.
I hela EU var arbetslösheten 9,4 procent 2015.
Demokratin
EU:s lagar är överordnade Sveriges lagar och Sveriges grundlag har fått skrivas om flera gånger på grund av EU-medlemskapet. Inför EU-inträdet fick grundlagen skrivas om så att det blev möjligt för riksdagen att överlämna beslutandemakt till dåvarande EG.
För att återfå det nationella självbestämmandet måste Sverige lämna EU.
Välfärden
EU:s konkurrensregler kräver att det ska vara öppet för flera leverantörer att lämna anbud när myndigheter köper varor och tjänster. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är baserad på EU-direktiv och leder till att skattepengar går till de riskkapitalister i välfärdssektorn som pressar lönekostnaderna hårdast.
Maten
Genom EU har en mängd tillsatsämnen som var förbjudna i Sverige åter blivit tillåtna. Den tidigare principen om att det som inte kunde bevisas ofarligt var förbjudet har förbytts i EU-principen att det som inte bevisats farligt ska vara tillåtet.
Tiggeriet
Den fria rörligheten i EU innebär att de sociala framsteg som uppnåtts i några länder pressas ner till ett gemensamt minimum. Lösningen på rumänska romers fattigdom och utsatthet kan aldrig vara att komma till Sverige och tigga. Lika lite är lösningen ett förbud mot tiggeri. Lösningen är kamp mot den kapitalism som tillåter människor att leva ett ovärdigt liv och där är kampen för ett EU-utträde fundamental.
Utrikespolitiken
EU har sedan Lissabonfördraget, som började gälla 2009, en helt samordnad försvars- och utrikespolitik. Det understryks inte minst i regeringens utrikespolitiska deklaration för 2016, där EU-medlem-skapet och ökat samarbete med Nato lyfts fram som grundpelare i Sveriges utrikespolitik.
För en självständig utrikespolitik är det nödvändigt att Sverige lämnar EU.
Drogerna
Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter till Sverige har ökat lavinartat sedan EU-inträdet. Trots att Tullverket idag har omkring tusen färre anställda än 1994 gör verket både fler och större beslag per år.
Lönedumpningen
EU:s fria rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor har som syfte att tvinga arbetskraften att flytta dit jobben finns, att pressa ner lönerna och villkoren för alla arbetare och att försvåra fackliga stridsåtgärder.
2007 dömde EU-domstolen Byggnads och Elektrikerna till skadestånd på en halv miljon till den lettiska byggfirman
Laval un partneri, som de båda fackförbunden satt i blockad eftersom företaget vägrade skriva på svenskt kollektivavtal.
Nato
EU har ett mycket nära samarbete med krigsalliansen Nato. Huvudanledningen till att planerna på Europeiska försvarsgemenskapen sprack 1954, var just att Nato redan bildats fem år tidigare.
Av EU:s 28 medlemsländer är det bara Cypern som inte är medlem i varken Nato eller Natoprojektet Partnerskap för Fred.
Bostadsbristen
De kommunala bostadsbolagen i Sverige måste numera enligt lag bedriva sin verksamhet i syfte att gå med vinst, istället för att tillgodose behovet av billiga hyreslägenheter.
Den så kallade Odellagen från 2011 kom till efter att de privata fastighetsägarna gjort en anmälan till EU om snedvriden konkurrens. Den svenska överheten, som jämt vill vara bäst i klassen, ändrade lagen redan innan EU-domstolen hunnit döma i ärendet.
Arbetsvillkoren
Sedan EU-inträdet har arbetarna i Sverige påtvingats den ”flexibilitet” som EG-kommissionen förespråkade i sin vitbok om den inre marknaden 1985.
Sverige ligger numera till och med över EU-snittet vad gäller tidsbegränsade anställningar. Hela 17,5 procent av de svenska anställningarna var tidsbegränsade 2014, att jämföra med 14 procent i hela EU.
Medlemsavgiften
Miljarder och åter miljarder skickas varje år till Bryssel för att göda EU-byråkrater istället för att användas till vården och skolan i Sverige.
I budgetpropositionen för 2016 är medlemsavgiften till EU beräknad till 32 miljarder kronor, och nettoflödet till EU (efter främst jordbruksbidrag som kommer tillbaka till Sverige) till 19 miljarder. Sedan EU-inträdet 1995 uppgår Sveriges totala nettoflöde till unionen till 292 miljarder.

Sverige och allmännyttan

Fram till 1990-talet subventionerade Sverige sin allmännytta via statliga lån, skattelättnader och billiga markpriser. Detta för att säkerställa att kommunerna kunde fullfölja sin lagliga plikt att förse sina invånare med bra och billiga bostäder.

2002 lämnade Fastighetsägarna in en anmälan till EU-kommissionen som menade att dessa subventioner, tillsammans med kravet om att allmännyttan skulle vara icke-vinstdrivande, sågs som ett brott mot EU:s inre marknad.

EU-kommissionen valde att ställa sig på Fastighetsägarnas sida, godkände anmälan och hävdade att Sverige bröt mot EU:s lagar.

Den svenska regeringen hade två val. Att inom EU argumentera för att allmännyttan var en ekonomisk samhällsnytta vars existens motverkade konsekvenserna av den kapitalistiska marknaden – eller att börja avlägsna subventioner och regleringar och tvingade allmännyttan till att konkurrera med privata fastighetsägare.

Sverige valde att följa EU:s uppmaning om marknadskonkurrens och sedan dess har bostadspriserna och hyrorna skjutit i höjden, medan bostadsbyggandet stannat av.

Slovakiens sjukvård

2006 valde Slovakiens regering att införa ett totalstopp för aktieutdelningar i privata vårdbolag som finansierade sin verksamhet via skattepengar. Syftet var att hålla kvar offentliga medel i det offentliga vårdsystemet.

”Vi har givit vissa aktörer, mestadels utländska bolag, åtkomst till det skattefinansierade vårdsystemet och de har gradvis karvat bort vinster från våra gemensamma resurser”, konstaterade landets dåvarande premiärminister Robert Fico 2006 – samma Fico som förra året åter vann makten och nyligen utsattes för ett attentat med politiska motiv.

Det nederländska bolaget Eureko, som vid tiden var den tredje största vårdaktören i Slovakien, anlitade den amerikanska advokatbyrån White & Case och lämnade in en anmälan till EU-kommissionen där Eureko menade att vinstbegränsningen kränkte ”friheten för kapital och etableringsrätten”. Kommissionen ställde sig på vårdkapitalets sida och menade att Slovakiens lag om vinstutdelningar ”utgjorde en omotiverad begränsning av kapitalets fria rörlighet”.

Lista: 10 vansinniga EU-projekt dina skattepengar går till

Flygresor i Frankrike

För att motverka klimatavtrycket från flygresor meddelade Frankrikes regering 2021 att alla flygresor som var kortare än 250 kilometer skulle förbjudas i landet.

Flygplanslobbyn i Frankrike och Europa var inte nöjda med beslutet och lämnade in en anmälan till EU-kommissionen där lobbyorganisationerna menade att Frankrike kränkte företagens ”frihet att erbjuda service”. I december 2021 påbörjade kommissionen en utredning och krävde att reformen stoppades under dess gång.

I december 2022, efter protester från klimatlobbyn, kompromissade EU-kommissionen fram ett beslut som menade att lagen bara fick vara aktiv i tre år, och att endast tre flygrutter i Frankrike fick påverkas, från en av Paris tre flygplatser.

Det kommunala vattnet i Portugal

I en anmälan från juli 2021 argumenterade lobbyorganisationen Association of Portuguese Companies in the Environmental Sector (AEPSA) att den portugisiska staden Mafras nya regelverk för vattenförsörjning bröt mot EU:s inre marknad.

Mafra hade då kommunaliserat sitt dricksvatten efter att det kinesiska bolaget Bejing Water Group valt att höja sina avgifter mot kommunen med 30 procent. I en utredning, gjord av staden Mafra, konstaterade tjänstemännen att staden istället skulle kunna sänka priset med fem procent om vattnet stod under kommunal ägo.

AEPSA hävdade att Mafras kommunaliserade vatten hade diskriminerat privata vattenbolag och hindrat tillgången till ”marknader för privata företag” och att den kränkte ”friheten att erbjuda service” till Portugals befolkning.

Anmälan behandlas just nu av EU-kommissionen och enligt nyhetssajten Corporate Europe så används den som ett sätt att utreda om dricksvatten fortfarande ska exkluderas från EU:s regelverk om inre marknad och fri konkurrens.

”Situationen i Portugal är en bra illustration av nackdelarna med en sådan exkludering”, skrev vattenlobbyn AEPSA till EU-kommissionen.

Turismen på Formentera

I februari 2020 lade den spanska ön Formentera (bredvid Ibiza) en restriktion på uthyrning av permanenta bostäder på orten till högst 60 dagar. Reformen syftade till att hålla nere både bostads- och omkostnadspriserna för öns 12.000 permanenta invånare, samt motverka vattenbristen och nedskräpningen på ön. Dessa problem hade eskalerat på grund av massturismen som år 2018 beräknades till 3,1 miljoner människor.

European Holiday Home Association (EHHA), som är en lobbygrupp för bland annat företaget AirBnB, anmälde Formentera till EU-kommissionen och menade att beslutet skapade ”diskriminerande, omotiverade, oproportionerliga och olämpliga åtgärder för korttidsuthyrning på Balearerna”.

Kommissionen reagerade med att skicka ett brev till Formentera där de ställde flera kritiska frågor och krävde ”motivering och proportionalitet” till öns beslut om att begränsa ”den ekonomiska friheten att hyra”.

Formentera gav ett 16-sidigt svar till kommissionen, men på grund av sekretessen inom EU så är det i dagsläget oklart hur EU-kommissionen kommer att agera i frågan.

EHHA har tidigare lämnat in klagomål till EU-kommissionen angående uthyrning av bostäder i Berlin, Paris och Bryssel.

”Dessa klagomål och kommissionens handlingar gentemot dessa städer, som startats av lobbygrupper, är bokstavligen omöjliga att utreda på grund av EU-kommissionens sekretess”, konstaterar Corporate Europe.

ÄMNEN: Bojkotta EU-valet EU EU-parlamentet nyliberalism