Hoppa till huvudinnehåll

Semestern – en klassfråga

Att semestern är en klassfråga konstateras återigen i en ny rapport från LO. Den visar på stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän i möjlighet att åka på semesterresa eller ägna sig åt fritidsaktiviteter.

Rapporten Semester och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän (2024) finns på lo.se
Montage: Proletären

En ny rapport från LO visar på tydliga skillnader mellan arbetare och tjänstemän vad gäller semestervanor och möjlighet att ägna sig åt fritidsaktiviteter.

Till exempel uppger omkring hälften av LO-medlemmarna att de har möjlighet att åka på en semesterresa, jämfört med 70 procent av tjänstemännen. 13,5 procent av arbetarna har överhuvudtaget inte råd att åka på en veckas semester årligen, medan motsvarande siffra för tjänstemän bara är 3,8 procent.

Skillnaden har också ökat de senaste åren. 2019 kunde 60 procent av arbetarna åka på en semesterresa i minst en vecka. 2022 var andelen 53 procent.

Inflation, uteblivna löneökningar, ökande räntor samt bränsle- och energipriser har slagit hårt mot arbetare och minskat de ekonomiska marginalerna, vilket i sin tur försvårar möjligheterna till semester, nöjen och fritid. Så uppger också 11,9 procent av arbetarna att de har svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop, medan motsvarande siffra för tjänstemän är 3,6 procent.

Klassmässiga ojämlikheter påverkar även möjligheten till fritidsaktiviteter. Till exempel uppger 10,8 procent av arbetarna att de inte råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar. Motsvarande andel för tjänstemän är 4,1 procent.

Men semester- och fritidsvanorna beror inte bara på ekonomin. Arbetsmiljön innebär också skilda förutsättningar att ägna sig åt semester- och fritidsaktiviteter.

– Arbetaryrkena är slitigare, man kan inte ta korta pauser, de är mer inflexibla. Det gör att många arbetare tvingas ägna semestern åt att vila istället för att åka till stranden med barnen eller göra en utflykt, säger LO:s nyvalde ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande. 

Pressbild/LO
Johan Lindblom

Rapporten visar också hur ojämlikheten påverkar barnens fritid. Till exempel är endast 46 procent av barnen med föräldrar med låg inkomst engagerade i en idrottsförening, jämfört med 68 procent av barnen som har föräldrar med hög inkomst.

– Vi kan inte låta barn drabbas av den politiska oförmågan att bygga ett jämlikt samhälle. Här behövs ett helt batteri med åtgärder för att öka tryggheten och ge alla barn jämlika uppväxtförhållanden, säger Johan Lindholm.