Hoppa till huvudinnehåll
Av

Sverigedemokraterna ger upp EU-motstånd

Högerextrema och invandrarfientliga Sverigedemokraterna, SD, har i praktiken gett upp kravet på att Sverige ska lämna EU. I stället strävar man efter att reformera EU och omförhandla Sveriges medlemskapsavtal med EU.


– Det är inte så att vi idag bara kan bestämma oss för att vi ska lämna EU för då ställs vi också utanför den inre marknaden och en rad avtal som vi måste vara delaktiga i. Vi vill fortfarande kunna resa i EU, delta i och diskutera stora övergripande frågor som kriminalpolitik och miljöfrågor, säger Johnny Skalin, ledamot i riksdagens EU-nämnd, till Europaportalen.

SD höll i helgen landsdagar (kongress) i Västerås där bland annat partiets EU-valplattform antogs. Siktet är inställt på att partiet ska ta minst två mandat i EU-valet i maj.

Det EU-skeptiska programmet handlar dels om hur makt ska föras från EU till Sverige och att Sverige ska ta hand om sina egna intressen (såsom de definieras av SD) i allt från återinföra inre gränskontroller till skydd för närproducerade livsmedel, dels om att omvandla EU från ett överstatligt samarbete till ett mellanstatligt dito.

– Den allra viktigaste frågan i EU-valet är att markera mot överstatligheten i den Europeiska Unionen. Vi ställer krav på en omförhandling av det svenska medlemskapet som följs av en folkomröstning där svenskarna ska avgöra om budet vi får tillbaka av EU är bra nog eller inte, säger Johnny Skalin.

Han säger att SD blivit inspirerade utav den brittiska premiärministern David Cameron som tidigare i år lovade väljarna en folkomröstning efter att Storbritannien omförhandlat delar av sitt EU-medlemskap och tagit tillbaka beslutsbefogenheter från EU.

Ett fyrtiotal motionärer ansåg att partistyrelsen blivit alltför otydlig i hur partiet vill att Sverige ska lämna EU. Enligt kompromissen ska Sverige ”lämna EU om en folkomröstning stöder det och en omförhandling misslyckas”. Kritikerna fick backa. Så tolkar SD-ledaren Jimmie Åkesson beslutet.

I valplattformen är SD:arna positiva till EU:s nyliberala inre marknad (med vissa reservationer) samt till Schengen (EU:s flyktingpolitik), Europol (EU:s polissamarbete), Eurojust (EU:s åklagarsamarbete), Frontex (EU:s yttre gränskontrollmyndighet) och Eurosur (EU:s gränsövervakningssystem).

De vill till och med att Frontex ska upprustas och erhålla mer resurser från EU:s budget. Det är med bistånd av Frontex som Grekland anlagt en mur mot grannlandet Turkiet, för att hindra flyktingar från inbördeskrigets Syrien att ta sig in i EU. Frontex och Eurosur är viktiga byggstenar i Fästning Europa.