Propagandakrig i Syrien – bilder blir vapen för terrorister

Efter en av sina reportageresor i Syrien riktade den brittiske journalisten och författaren Patrick Cockburn skarp kritik mot västmedias bevakning:

”Varje gång jag kommer till Syrien slås jag av hur annorlunda situationen på marken är jämfört med hur den beskrivs i världen utanför…Jag kan inte komma på något annat krig eller annan kris som jag bevakat där propagandistiska och partiska källor liksom andrahandskällor så lätt accepterats som tillhandahållare av objektiva fakta.”

Ovanstående ord har tidigare citerats i Proletären. Men de är värda att upprepa när vi granskar rapporteringen från Aleppo. Under hela kriget i Syrien har det varit precis så som Cockburn skriver. Det är ”oppositionens” världsbild som blivit till ”sanning” i västmedier.

Det gäller också den dramatiska räddningen av den fyraårige pojken i östra Aleppo, den del av staden som kontrolleras av al-Qaida och liknande extremistgrupper.

Vi vet inte om Omran Daqneesh är ett verkligt offer för bombningar, vilket det är mycket möjligt att han är. I det krig som pågått i fem och ett halvt år har tusentals barn över hela Syrien fallit offer för bomber, granater och kulor.

Men det är bara barn som likt Omran lever i ”oppositionsområden” som uppmärksammas i väst. Det händer inte när barn i regeringskontrollerade områden dödas av grupper som stöds av västvärlden.

Vi vet inte heller om det är så som många syrier misstänker, att händelsen är iscensatt för att ännu en gång peka ut Assadregeringen och Ryssland som skyldiga till allt ont i Syrien.

Det vore i så fall inte första gången nyheter fabriceras i propagandasyfte.

Redan 2012 avslöjades det att den Qatarbaserade tv-kanalen al-Jazira fabricerat material i samarbete med väpnade grupper. Bevis för det presenterades då i form av vittnesmål från anställda och i form av råfilm som syriska medieaktivister kommit över.

Bland annat finns ett klipp som visar hur en oskadd flicka viras in i bandage och får instruktioner om hur hon ska skylla allt på Assad. När tv-tittarna får se henne ligger hon i sjuksängen och framställs som ett offer för den syriska arméns krig mot barnen.

Under åren som gått har bilder och filmer som visar något annat än de påstås visa spridits brett, ofta med oppositionskällor i Syrien som ursprung. Bilder och filmer som använts för att motivera ett ökat stöd till väpnade extremistgrupper.

Det finns också sådant som vi vet angående räddningen av pojken i Aleppo, sådant som de stora medierna blundar för.

Fotografen som tog den nu världsberömda bilden på Omran Daqneesh heter Mahmoud Raslan. I väst har han mer eller mindre framhållits som en hjälte. Han är fotografen som skildrar barnen i kriget och själv hjälpte till att gräva fram Omran.

Men Mahmoud Raslan är knappast en person som värnar de syriska barnens rättigheter. Syriska aktivister och alternativa medier har granskat Mahmoud Raslans Facebook- och Twitterkonton. Innan han raderade känsligt material fanns där bilder och kommentarer som avslöjar både vem han är och vilka krafter det är som behärskar det ”oppositionskontrollerade” östra Aleppo.

På en bild från den 5 augusti i år poserar en leende Mahmoud Raslan tillsammans med medlemmar i den väpnade gruppen Nour al-Din al-Zinki, som tidigare fick stöd av amerikanska CIA.

Det var denna grupp som blev ökänd efter att dess medlemmar den 19 juli i år skurit halsen av en tolvårig palestinsk pojke. Åtminstone tre av de personer som syns på fotot med Mahmoud Raslan deltog i avrättningen.

Att Mahmoud Raslan poserade med barnamördarna i Nour al-Din al-Zinki var inget misstag, även om han nu påstår att han inte visste vilka de var. På andra bilder syns han tillsammans med blivande självmordsbombare, som han hyllar i flera Facebookinlägg.

Det finns ytterligare en aktör som måste nämnas. I filmen på Omran Daqneesh syns en man i en vit hjälm. De vita hjälmarna i östra Aleppo har blivit en hyllad organisation i omvärlden och nämns som tänkbar mottagare av Nobels fredspris.

Det finns mycket att säga om denna påstått humanitära organisation, som grundats på initiativ av och finansieras av USA, Storbritannien och andra västländer. Precis som i fallet Mahmoud Raslan är det tydligt att det finns band mellan De vita hjälmarna och de al-Qaidaextremister som styr området.

Det ska man ha i åtanke när De vita hjälmarna anges som källa. De tillhör i högsta grad de ”propagandistiska och partiska källor” som västmedier okritiskt accepterar som ”tillhandahållare av objektiva fakta”, för att återvända till den brittiske journalisten Patrick Cockburn.

På 400-talet före vår tideräkning myntade den grekiske dramatikern Aiskylos uttrycket ”I krig är sanningen det första offret”. Han kunde lika gärna ha sagt det om Syrien idag.