Svenska hamnarbetare varslar om blockad mot ryskt gods

Igår beslutade Hamnarbetarförbundet att varsla om en blockad mot allt ryskt gods. Efter tryck från medlemmarna, säger Erik Helgeson, vice förbundsordförande, till Proletären.

–  Vi hade ryska fartyg inne precis när invasionen bröt ut och det var många som upplevde att det kändes väldigt kass.

– Vi är fullt medvetna om att den ukrainska staten inte är något arbetarparadis, det finns stora problem med korruption, ojämlikhet och det förekommer repression mot både fackligt aktiva och journalister även där. Men allt det där förlorade ju sin betydelse när Putin gick över alla gränser, invaderade ett grannland och började bomba och svälta ut civilbefolkningen i Ukrainas hamnstäder.

Förbundet hade tidigare vädjat till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att stänga ute Ryssland från svenska hamnar, men  regeringen ville vänta på ett gemensamt beslut från EU. Så de beslöt sig att ta saken i sina egna händer.

Inspiration kom främst från förbundets danska kollegor, som var tidigt ute med att varsla om blockad av ryskt gods.

– Jänkarna var också tidigt ute i blockad, men de är ju inte i närområdet, så det är inga större volymer att prata om. Det är säkert också nåt som den amerikanska staten är mer än villig att backa upp. Men det bryr vi oss inte om. Det vi tittar på är hur våra grannar agerar.

Erik Helgeson berättar att frågan är komplicerad för en del fackföreningar i Europa, särskilt i syd och öst, då de har en annan historia och en annan relation till det gamla Sovjet. Men den allmänna slutsatsen bland de flesta är att Rysslands angrepp är helt oacceptabelt.

– I Grekland och Cypern går man kanske mer på nån sorts försiktigare fredslinje, men om inte Putin gjort bort sig så in i helvete så hade ställningstaganden mot Ryssland nog varit mer kontroversiellt internationellt. Men nu är ju det som sker oförsvarligt. 

Vad skulle du säga till dem som menar att det är ett visst mått av hyckleri, att ni aldrig skulle göra något liknande mot amerikanska skepp?

– Ja, det är ju den typen av snusförnuftiga frågeställningar vi får varje gång vi gör något. Tar vi ställning för en kämpande fackförening när någon fackligt aktiv blivit mördad, eller då företag bara försökt runda kollektivavtal så är det alltid någon som säger att det finns mer tryckande fall någon annanstans och att vi konsekvensens namn borde stöttat dem istället.

Erik Helgeson satt i ledningen när förbundet varslade om blockad av israeliska fartyg 2010, till stöd för civilbefolkningen i Gazaremsan. Han berättar att de fick liknande argument riktade mot sig även då.

– Då var det mycket på temat ”Varför gör ni inget mot övergreppen i Kina eller Ryssland eller Saudiarabien?” och så vidare. Det enda sättet att undvika den typen av kritik är att aldrig göra något.

– Och att vi skulle vara nån sorts lojala drängar åt USA… så har det inte låtit när vi bojkottade chilenska fartyg på sjuttiotalet, eller bojkottade sydafrikanska fartyg långt innan det blev accepterat. När folk kallar en kommunistjävel ena dagen och nazistkramare nästa så slutar man bry sig så mycket. Vi fortsätter försöka stå upp för folkrätten och alla arbetares rätt till ett värdigt liv.