”Att avsluta det här kriget ligger inte bara i Iraks intresse — utan också i vårt eget… Det är dags att vända blad”, förklarade Barack Obama 31 augusti i ett tal som markerade att USA:s stridsuppdrag i Irak är slut.
Det sistnämnda är inte sant. Det finns 50.000 soldater kvar i Irak med samma stridsmöjligheter som tidigare. Och tomrummet efter de soldater som lämnat fylls av tusentals inhyrda legosoldater.
Ockupationen fortsätter i ny form.
Att Obama tycker att det är dags att vända blad är förståeligt. Lögnerna, dödandet, förstörelsen och allt det negativa som en hel värld förknippar med Irakkriget ska förpassas till historien.
Men kriget är inte historia. Det fortsätter att drabba på det mest fasansfulla sätt.
Våren 2004 var staden Falluja väster om Bagdad i världsmedias fokus. Dess upproriska invånare vägrade acceptera ockupationen. USA beslutade sig för att ge dem läxa. Trots ockupationsmaktens militära överlägsenhet gick det inte knäcka motståndsviljan.
I november samma år följde ett andra anfall, ännu mer brutalt och blodigt än det första. Över hälften av stadens byggnader jämnades med marken eller skadades under striderna. Stora delar av infrastrukturen förstördes. Hur många tusen som dödades är okänt.
Då visste ingen att nya fasor väntade de Fallujabor som överlevt och stannat kvar i staden.
Forskningsrapporten ”Cancer, barnadödlighet och könsfördelning vid födseln i Falluja, Irak 2005-2009” publicerades i juli i år. Den bygger på intervjuer med 711 hushåll i staden som omfattar 4843 personer.
Resultaten av undersökningen är skrämmande. Antalet fall av cancer har fyrdubblats. Värst drabbade är barn under 14 år, för vilka det har det skett en tolvdubbling. Störst är ökningen av leukemi, med 38 gånger fler fall än tidigare, och bröstcancer, som ökat tiofalt.
Det har också skett en förändring vad det gäller könsfördelning av nyfödda, vilket är ett tydligt tecken på en genetisk förändring. I normalfallet föds 1.050 pojkar per 1.000 flickor. I Falluja har antalet nyfödda pojkar minskat till 860 per 1.000 flickor.
Författarna till forskningsrapporten Chris Busby, Malak Hamdan och Entesar Ariabi menar att det finns tydligare paralleller till Hiroshima och Nagasaki efter att USA bombat dessa japanska städer med kärnvapen i augusti 1945. De skriver att ökningen av dessa cancertyper liksom medfödda missbildningar ”liknar de som drabbat överlevande i Hiroshima som utsatts för joniserande strålning från atombomben och uran vid nedfallet”. Skillnaden är att i Hiroshima var ökningen inte lika kraftig som i Falluja.
Forskningsrapporten bekräftar vad läkare i Falluja och internationella experter tidigare försökt få uppmärksammat. Medicinska specialister förklarade för brittiska Guardian i november 2009 att ”ökningen av medfödda skador – vilket inkluderar ett barn med två huvuden, barn med flera tumörer och andra med problem med nervsystemet – är utan motstycke och för stunden oförklarligt”.
Varför detta drabbar Fallujas befolkning är inte vetenskapligt belagt. Forskaren Chris Busby menar att invånarna måste ha utsatts för något som orsakar genförändringar under 2004, det år då attackerna genomfördes. ”Vi måste snarast ta redan på vad detta medel var. Även om många misstänker uran kan vi inte vara säkra utan ytterligare forskning och oberoende analyser av prov från området…Min gissning är att detta orsakats av utarmat uran”, förklarade han för italienska RAI 24.
Utarmat uran (depleted uranium, DU) används bland annat till pansarbrytande ammunition då det ger kraftigt ökad sprängkraft. Problemet är att radioaktiva partiklar frigörs vid sprängningen och sprids till bland annat människor.
Anklagelserna om att utarmat uran får förödande följder är inte nya. Första gången USA använde DU-ammunition var under Gulfkriget 1991. Södra Irak var särskilt utsatt för USA:s bombningar. Under 1990-talet märktes en kraftig ökning av cancersjukdomar och barn med genetiska skador. Också många amerikanska soldater på plats i Irak under kriget, liksom deras barn, drabbades av vad som kallas ”Gulfsyndromet”. Därefter har ammunition med utarmat uran använts i bland andre före detta Jugoslavien och i Afghanistan.
När det gäller Falluja är det inte ”bara” utarmat uran som pekas ut som källa. Det är väl dokumenterat att USA använde kemiska stridsmedel som vit fosfor under anfallet mot staden.
12 oktober förra året skrev sju personer, däribland Iraks kvinnominister 2006-2009 och flera forskare, ett brev till FN:s generalförsamling: ”Unga kvinnor i Falluja i Irak är livrädda för att få barn på grund av det ökade antalet som föds med groteska missbildningar, utan huvuden, två huvuden, ett ensamt öga i pannan, fjälliga kroppar och utan lemmar. Till detta upplever små barn i Falluja ruskig cancer och leukemi.”
Undertecknarna kräver att FN ska uppmärksamma det stora antalet cancerfall och barn med medfödda fel i Irak, främst i Falluja men också i Basra, Bagdad och Najaf där stora strider förekommit.
Brevskrivarna kräver att en oberoende kommitté tillsätts för att undersöka problemet och att en sanering utförs för att få bort utarmat uran, vit fosfor och andra giftiga ämnen som spridits av ockupations-makterna. De kräver också att FN ska undersöka om krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten begåtts.
Vad tycker Obama? Borde inte han vara positiv till att undersöka misstänkta brott i ett krig som han alltid framställt sig som motståndare till? Svar nej. Som företrädare för den imperialistiska supermakten har Obama inget intresse av att dra fram dess förbrytelser i ljuset. Hellre låtsas som om problemen inte existerar och tala om att det är dags att vända blad…
Patrik Paulov
Proletären nr 36, 2010
