Diktaturfasoner upprör arbetarna på Element Six
– Det är det värsta jag varit med om. Företaget kör med diktaturfasoner och facket står handfallet. Jag vägrar att låta mig hunsas och därför har jag sagt upp mig, säger Karl Anton Karlsson till Proletären.
Karl Anton Karlsson är en av närmare 180 anställda på diamantfabriken Element Six i Robertsfors som snart blir av med sina jobb.
Bitterheten är stor bland de anställda av förklarliga skäl när produktionen nu successivt flyttas över till koncernens fabriker i Irland och Sydafrika.
Det sker trots att industridiamanterna från E6 i Robertsfors är internationellt erkända för sin höga kvalité.
De anställda är även förbannade på hur nedläggningsprocessen har gått till och ska fortgå till dess att fabriksportarna stängs för gott. Förutom besvikelsen över att tvingas åse att maskiner flyttas över till Irland riktas vreden mot att företaget anlitat ett bemanningsföretag och ”erbjudit” ett avgångsvederlag som de anställda mer ser som hot.
Dagarna innan julhelgen 2014 hölls centrala förhandlingar kring hur avvecklingen av fabriken skulle ske. Men ingen överenskommelse kunde nås. Svaret från företaget blev att säga upp alla anställda till den 26 juli, trots att stora delar av produktionen ska fortgå fram till början av 2016.
Efter att företaget meddelade om nedläggningen förra våren försäkrade IF Metalls ombudsman Tommy Lundmark att det var möjligt att ändra på beslutet, eftersom facket lyckats med detta tidigare.
Att det skulle kunna bli något positivt av det om bara facket fick agera i lugn och ro tvivlade inte Tommy Lundmark på.
– Vadå positivt, säger Karl Anton Karlsson när han får uttalandet refererat för sig. Vi har här inte upplevt något positivt efter nedläggningsbeslutet. Företaget har hela tiden dikterat villkoren och de har dessutom dragit av lön av oss som jobbat skift. För min egen del handlar det om 50000 kronor på ett helår.
– Under alla de 26 år som jag arbetat på Element Six har jag betalat in avgifter till facket för att få hjälp i bland annat i krislägen. Men inte ens en tillstymmelse av det har jag sett till av här på E6, säger Karl Anton Karlsson.
IF Metall dribblade bort arbetarnas anställningstrygghet i uppgörelsen om ”förstärkt företrädesrätt” i kollektivavtalet med Teknikarbetsgivarna i 2010 års avtalsrörelse. Kontentan av avtalet blev att de anställdas ställning mot arbetsköparna försvagades på nästan alla punkter.
På Element Six kan ägarna fullfölja sina planer utan att facket kan ingripa avtalsmässigt. Till sommaren ska ett bemanningsföretag överta driften det sista halvåret som produktionen ska vara igång på fabriken.
Som om inte det är nog jävligt har företaget villkorat ett avgångsvederlag för Metalls medlemmar. De erbjuds 100.000 kronor om de jobbar bra fram till den 26 juli, om de avsäger sig sin förtur till en återanställning, inte är sjuka för ofta och inte stannar hemma med sjuka barn för mycket. Huruvida de uppfyllt villkoren eller inte avgör företaget.
Så uselt är det på den svenska arbetsmarknaden efter att kapitalisterna helt avväpnat facket i dessa avgörande frågor för tryggheten på jobbet. Om nu inte arbetarna kommer på andra tankar för att kunna försvara sig mot de kapitalistiska diktaturfasonerna.
– Jag vill inte ha företagets 100.000 kronor, som det dessutom ska betalas skatt på. Man ska väl inte behöva gå och vara förbannad varje dag för att uppfylla deras krav fram tills nedläggningen.
– Därför slutar jag i förtid och jag är inte ensam om att välja den utvägen på företaget, säger Karl Anton Karlsson.
Från och med den 27 juli erbjuds 50-60 av de anställda i produktionen anställning i bemanningsföretaget Konsultia, som sedan ska driva fabriken fram till början av 2016.
Än så länge finns det inget skriftligt avtal om det, utan bara ett muntligt besked från företaget. Övriga drygt hundra får anmäla sig till Arbetsförmedlingen som arbetslösa och går en oviss framtid till mötes.
– I dag är de anställda skrämda till tystnad på företaget. Ingen törs göra något som kan äventyra avgångsvederlaget, menar Karl Anton Karlsson.
– För att få ut något verkligt positivt av nedläggningen skulle det ha hänt något redan innan förra sommaren.
– Vi skulle ha stängt ner alltihop, men varken facket eller någon annan vågade ta det steget, säger Karl Anton Karlsson till sist.