Hoppa till huvudinnehåll
Av

Liten men viktig strejk i Fränsta

Efter en veckas varsel utlöstes strejken förra torsdagen vid Focus Callcenter i Fränsta. Bakgrunden är kravet från de fackligt anslutna att företaget ska teckna kollektivavtal, vilket företaget inte vill göra. Nu strejkar tio av arton anställda med stöd av sitt fack Unionen i Sundsvall.


De som arbetar kvar är några oorganiserade och ett par strejkbrytare, som går ur facket.

Bakom kravet ligger dålig lön och osäkra arbetsförhållanden. Med 85 kr i timmen kommer man upp i 13.600 i månaden plus provision som brukar hamna på drygt tusenlappen. Endast två har numera tillsvidareanställning. De andra arbetar på timlön och är behovsanställda och schemalagda till 21.15 utan ob-tillägg. De kan inkallas och få gå när som helst, de har inte ITP och sjuklön. Flertalet är ungdomar och personalomsättningen har varit stor.

Detta är alltså ingen ovanlig situation just nu. Ett större företag baserat i Stockholm flyttar en verksamhet till glesbygden och utnyttjar arbetslösheten. Den som har velat diskutera föreslås att ta ett annat jobb i kommunen!

Denna rättslöshet drabbade direkt en av talesmännen, Krister Gunnarsson, som blev hemskickad förra veckan på grund av arbetsbrist.

När Proletären besöker strejkvakterna utanför företaget i förmiddagssolen på måndagen är stämningen god. De finns där hela dagen. En representant för Unionen likaså. Alla bilar som far förbi tutar som vid en 30-årsfest, gänget vinkar.

Folk kommer hela tiden för att visa sitt stöd, bland annat är frysen full med hembakat fikabröd. Positiva kommentarer på tidningsartiklar och gillanden på Facebook är många. Unionen som publicerade en bild har fått nästan 7.000 gillanden hittills (måndag) vilket är fackligt rekord.

Strejken är förstås toppen på ett isberg av dåliga anställningsvillkor och orättvisor. Och ett principfall, där de strejkande gör en insats för en bredare kamp. Det finns allt fler som känner igen läget och sympatiserar med aktionen.

De mindre medvetna som känt sig tvungna att arbeta kvar kan ha dragit en nitlott. Oavsett utgång. Ett callcenterföretag är inte omöjligt att flytta. Men det kommer i verkligt dålig dager för etablering någon annanstans.

De strejkande tvekar dock inte. De tänker vinna – och har på ett sätt redan tagit ett stort steg genom ta kampen. Nu väntar de besked av de förhandlingar som förs under trycket av strejken och opinionen.

Vi lämnar det uppmuntrande gänget med handen på biltutan. Om något händer de närmsta dagarna kommer en notis på proletaren.se.
Bengt Ingelstam