När porren blir sexualupplysare
Ungdomars sexualsyn influeras allt mer av porren. Det påverkar också hur vi behandlar varandra.
Vad är sex? Frågan ställde jag helt förutsättningslöst som inledning på mina arbetspass som skolinformatör (sexualupplysare). Syftet var främst att få skolungdomarna framför mig att börja tänka högt kring vad de själva ansåg rymmas i begreppet.
Allra bäst blev passen när det kom upp många förslag som jag skyndsamt antecknade på tavlan för att under de kommande 90 minuterna använda som en diskussionsfond.
Det absolut vanligaste ord som föreslogs av de elever jag mötte (som manlig informatör träffade jag enbart killar), i åldern 13-19 år, var ”knulla”. Knulla följdes tätt av antigen ”porrfilm”, eller något annat porrelaterat.
Under flera pass hände det att en elevs upprabblande av olika specifika porrsajter inte bara framkallade (ibland trevande nervösa) skratt från de andra utan också mottogs av hans klasskamrater med en form av tyst vördnadsfull respekt.
Den ständiga positioneringen gentemot gruppen var för övrigt ytterst påtaglig under mina arbetspass, från början till slut. Ung kille efter ung kille skulle i ord hela tiden visa, eller ge sken av, hur sexuellt erfaren han var och ibland gick det faktiskt så långt att det blev svårt för mig att få med all den information jag förväntades ge eleverna. Osäkerhet och bekräftelsebehov kanske, eller varför inte tydliga könsroller och ett konkret patriarkat i en förstörande kombination?
Åter till porren. När jag började arbeta för RFSU hade det gått några år sedan jag själv satt som elev i gymnasie- och grundskolan och vid tidpunkten för mitt första arbetspass hade jag nog medvetet glömt bort mycket av min egen skoltid.
Så här i efterhand har jag en specifik minnesbild av hur jag och mina killkompisar en gång gick hem till en klasskompis på rasten, jag tror det var i åttan kanske, och kollade på porr på hans pappas ”specialkanal” på tv:n. Men i övrigt tror jag inte vi pratade så mycket om porr.
Eller det kanske vi visst gjorde men ett möjligt filter av själväckel gör att jag inte vill minnas det idag.
Under mitt första arbetspass blev det hur som helst väldigt tydligt hur porren idag konsumeras av de flesta unga, 93,6 procent av alla killar i grundskolan har minst en gång kollat på porrfilm (Koll på porr, Statens medieråd, 2008). Porren får också i mångt och mycket fungera som en kunskapsbas, en sexualupplysare om man så vill.
Under mina pass skulle jag tala och diskutera kring många olika ämnen: Säkert sex, relationer, anatomi, könssjukdomar, könsroller och mycket mer. På något sätt kändes det dock nästan alltid som att vi fick ta avstamp i hur det ser ut på porrfilm: Om jag kommer en tjej i ansiktet, kan hon få AIDS då?
För nyansernas skull ska dock sägas att de flesta ungdomar jag mötte givetvis förstod att det som skildras i porren är någonting skapat, och inte ”verkligheten”. Det blev ibland riktigt bra samtal just om vad porren förmedlar för olika bilder, för vem den är gjord och vem som gör den.
Men i eftersmaken av alla pass kunde jag känna en ilska över hur den förnedrande och förtryckande porren får fungera som normerande, inte bara när det kommer till hur ”sex fungerar” utan också till hur man ska behandla sina medmänniskor.
För att komma till bukt med den här problematiken ser jag ett förbud mot den kommersiella porren som absolut nödvändigt, samtidigt som skolväsendet på allvar måste börja tala om och undervisa i frågor som rör sex och samlevnad.
Helt utan skämskuddar och moraliska reservationer, bör kanske tilläggas.