Mikael Ekvall siktar på OS – och en bättre värld
En bra tid på Göteborgsvarvet kan ta Mikael Ekvall till Brasilien och OS-maran i Rio 21 augusti. Proletären träffar honom i rollen som funktionär på Lilla Fredsloppet i göteborgsförorten Tynnered.
I ett gråmulet och kyligt Tynnered, där vädret tycks osams med almanackan om att vi redan är två veckor in i maj månad, kilar en grabb i åttaårsåldern omkring i folkvimlet och kollar av med sina klasskamrater att de anmält sig för att springa.
Det är den årliga Tynneredsdagen i den sydvästliga göteborgsförorten och om en dryg timme går startskottet för Tynneredsloppet – Lilla Fredsloppet som arrangeras av Proletären FF.
Vid det välbesökta anmälningsbordet till loppet sitter en del av gänget som hjälper till med logistiken. En av de som bockar av i skolornas klasslistor och delar ut nummerlappar åt barnen är ingen mindre än den svenske långdistansstjärnan Mikael Ekvall, som för två år sedan satte svenskt rekord på halvmaran i Köpenhamn och som på den dubbla distansen blev fjärde snabbaste svensk genom tiderna när han i höstas sprang de 42 kilometerna på 2,12.07 i Frankfurt Marathon.
Att varva internationella storlopp och ett stenhårt träningsschema med att vara funktionär på Lilla Fredsloppet är inget märkligt för Mikael Ekvall.
– Man vill ju vara med och hjälpa till på såna här bra grejer med ungdomar ute i förorten, och framför allt med Fredsloppet som har ett bra budskap. För min egen del är det viktigt att ta ställning mot kapitalism och imperialism.
Mikael Ekvall är medlem i Kommunistiska Partiet och hymlar inte med var han står politiskt. En del av det politiska ställningstagandet är numera till och med tryckt på tävlingskläderna. På Mikael Ekvalls löparlinne stoltserar sedan ett år tillbaka Fredsloppets logga bredvid de obligatoriska reklamloggorna från sponsorerna.
På det viset får Fredsloppet synas över hela världen. Efter tio träningsveckor i Australien i våras är Mikael Ekvall senast hemkommen från ett 10000-meterslopp i USA. Trots att han drabbades av njursten före loppet, och blev av med stenen så sent som dagen före start, sprang han på näst bästa tiden och avverkade milen på 28.48.
På lördag är det dags för Göteborgsvarvet. Resultatet där kan avgöra var Mikael Ekvall befinner sig om tre månader. En bra tid i Göteborg lär betyda att han springer OS-maran i Rio i augusti. Och Mikael Ekvall låter optimistisk.
– Det är en rätt tuff bana men jag vill gärna försöka gå under 65. Jag gjorde varvet på 65.07 förra året. Gör jag det på under 65 tror jag det finns stor chans att jag blir OS-klar.
Egentligen hade SOK velat se ytterligare en bra tid i ett maratonlopp för att skicka honom till Brasilien. Efter att Mikael Ekvall redan sprungit på 2,12.07 i Frankfurt sattes OS-kvalgränsen till 2,12.00.
– Men det blir för tufft att försöka få in en mara till. Det sliter så fruktansvärt och innebär en annan sorts träning. Det är bättre om jag får fokusera på OS-maran. SOK köpte väl det men då vill de se några andra resultat, på 10.000 meter och halvmaran.
Resultatet på 10000 meter är fixat i och med loppet i USA, halvmaran blir på Göteborgs-varvet. Men att ett OS-äventyr är inom nära räckhåll får inte den lugne Ekvall att märkbart hetsa upp sig.
– Det hade varit stort, absolut. Men om jag kommer dit vill jag inte bara vara där för att se och lära, utan försöka prestera bra.
Träningsschemat som Mikael Ekvall följer kan få en vanlig dödlig att bli trött bara av att försöka föreställa sig det. Tretton löppass och tre styrkepass innebär mellan 17 och 20 mil löpning i veckan.
Men den hårda träningen är inte den del av löparlivet som Mikael Ekvall hellre hade klarat sig utan.
– Jag gillar verkligen löpningen, men ibland kan jag vara jävligt trött på det här att man måste marknadsföra sig själv och att allting är marknadsstyrt. Det handlar inte om hur bra man är utan om hur mycket man syns.
– För att kunna hanka sig runt på sin idrott ska man helst ha en blogg och man ska vara med på Twitter och Instagram och så ska man hashtagga sina sponsorer och hålla på. Det kan vara jävligt tröttsamt.
Mikael Ekvall utvidgar resonemanget till den stora löpartrend som råder i Sverige och dess rent kommersiella del.
– Det är överhajpat med alla typer av skor och pulsband och man ska dricka den energidrycken och man ska äta den och den gelen. Egentligen handlar det bara om att gå ut och springa. Svårare än så är det inte.
– Man blir ipumpad hela tiden av all reklam att man måste ha de bästa skorna, den bästa klockan och den snyggaste tröjan. Det fungerar precis som resten av samhället gör. Det är ju tyvärr så.
Efter pratstunden med Proletären är det inte långt kvar till start i Lilla Fredsloppet. Dagens starter Mikael Ekvall har visst arbete med att få de ivriga deltagarna att invänta starten men snart är de iväg och springer sig varma i majkylan.
När loppet är avklarat väntar prisutdelning på scenen.
Prisutdelare är IFK Göteborg- och Liverpoollegendaren Glenn Hysén. En av fotbollens sista proletärer, som det heter i filmen om Blåvittlaget som vann Uefacupen 1982 trots att de hade vanliga jobb vid sidan av fotbollen.
Glenn Hysén säger till Proletären att det är viktigt att ungdomar idrottar och har en vettig fritidsysselsättning att hålla på med. Ett budskap han sedan upprepar från scenen, där han också avslöjar att Conny Levik, som är mångårig samordnare för Tynneredsdagen och står bredvid, en gång i tiden höll honom på bänken i IF Warta där Conny Levik var given mittback.
130 barn sprang Lilla Fredsloppet i Tynnered. Det är sju färre än dagen innan i Biskopsgården, där årets första Lilla Fredsloppet anordnades tillsammans med fotbolls-klubben Santos Cruzazul på Biskopsgårdens dag.
Samma dag den här tidningen kommer ut, på torsdag, är det återigen dags för ett Lilla Fredsloppet i Biskopsgården, då för Svartedalsskolans 750 elever.
Alla barn som springer Lilla Fredsloppet får anmäla sig gratis till ”stora” Fredsloppet i Slottskogen i september.
Glenn Hysén har en stående förfrågan att delta men verkade på scen klart tveksam till att springa. Vi får hoppas att vi får se honom i promenadklassen.
Mikael Ekvall får sista ordet om varför man ska springa Fredsloppet.
– För att det är bra att ta ställning för en bättre värld. Det är en grym slogan Fredsloppet har: en annan värld är möjlig. Och Palestinasolidariteten är grymt viktig. Därför ska man springa.