Lavalutredningen slår mot fackliga rättigheter

EU:s domstol slog i december förra året fast att fackförbunden Byggnads och Elektrikerna agerade fel när man genom en blockad i Vaxholm 2004 ville tvinga det lettiska byggbolaget Laval att skriva på ett svenskt kollektivavtal.

Regeringens utredare, Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet, presenterade den 12 december sitt förslag till lagändringar som behöver vidtas till följd av den så kallade Lavaldomen.

Regeringen har beställt en lösning som fullt ut respekterar EU-rätten men som samtidigt innebär att den svenska arbetsmarknadsmodellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas på utstationerade arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige.

Minimilön
Claes Stråths förslag innebär att fackens möjligheter att ta till stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige blir starkt begränsade. Facken får bara kräva minimilön och minimivillkor av utländska företag och inte andra förmåner som förhandlats fram i de svenska kollektivavtalen.

Om de som tillfälligt arbetar i Sverige har någon form av avtal med sig från hemlandet som motsvarar nivåerna i Sverige får inte facket försöka tvinga företaget att skriva på ett svenskt avtal genom stridsåtgärder.

– Den begränsning som gäller i rätten att vidta stridsåtgärder det är om de anställda har villkor som är lika bra eller bättre än de villkor som följer av hemlandets villkor, säger Claes Stråth.

Fackens utgångspunkt har varit att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.

– Rätt att kräva svenska kollektivavtal av alla företag som är verksamma på svensk arbetsmarknad och att vi har rätt att vidta konfliktåtgärder i de fall en arbetsgivare säger nej, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Så blir det nu alltså inte och Lundby-Wedin som tidigare hävdat att Lavaldomens komplikationer enkelt skulle kunna åtgärdas genom justeringar av svensk lagstiftning säger efter Stråthutredningen att ”detta är ett europeiskt problem som endast kan lösas genom ändringar i EU-rätten”.

TCO:s ordförande Sture Nordh tror att det kommer att bli svårt för facken att avgöra vilka villkor utländska arbetare egentligen har.

– En sak är om det står på ett papper, men hur ser det ut i verkligheten? Och om vi inte har tydliga bevis på att de människor som jobbar här behandlas felaktigt kan vi inte heller slåss för bättre villkor.

Kryphål
Juristerna Ingemar Hamskär och Claes Mikael Jonsson, TCO:s och LO:s företrädare i Lavalutredningen, säger i en debattartikel att utredningen föreslår ett kryphål för utländska gästande företag när de ska bevisa att deras anställningsavtal uppfyller minimivillkoren. En uppfattning som även delas av socialdemokraternas talesperson i riksdagen Sven-Erik Österberg. Det tillbakavisas av utredaren Claes Stråth.

– Vi föreslår en långtgående skyldighet för arbetsgivaren att bevisa vilka villkor som de anställa arbetar under. De ska kunna visa upp anställningsavtal, löneuppgifter och utbetalningar. Finner facket brister i företagets redovisning kan de vidta stridsåtgärder, säger Claes Stråth.

För att bestämma vad som är en acceptabel minimilön är det upp till arbetsmarknadens parter att förhandla fram en lämplig nivå. Skulle det inte gå har facket enligt utredningens förslag möjlighet att utifrån gällande branschavtal hävda vad som ska vara minimilön.

– Facket kan hävda en lämplig lönenivå och ta strid men det sker under ansvar och ytterst kan frågan avgöras i arbetsdomstolen, säger Claes Stråth.

Lars Gellner, Svenskt Näringslivs representant i Lavalutredningen, menar att utredningens förslag är ofullständigt i förhållande till EU-rätten.

– Lagändringar som Sverige vidtar måste vara förenliga med EU-rätten. Denna förutsättning är inte uppfylld med Lavalutredningens förslag, vilket är oroande för den fria rörligheten för tjänster.

Som ett exempel nämner Lars Gellner att EU-rätten kräver att en arbetsgivare från ett EU-land ska kunna förutse bland annat lönekostnaden när han lägger anbud på ett arbete i Sverige.

– Den föreslagna lösningen innebär att arbetsgivaren i många situationer inte kan förutse kostnaden. Det finns exempelvis kollektivavtal som överlappar varandra. Hur ska arbetsgivaren i förväg kunna veta vilket avtal, och därmed vilken lön, han ska betala?

– Uppdraget har emellertid varit svårt. Det är välgörande att utredningen inte har anammat de förslag om mycket långtgående fackliga rättigheter som de fackliga organisationerna framställt, säger Lars Gellner.

Remiss
Lavalutredningen kommer att skickas ut på remiss. Därefter kommer regeringen att ta ställning och föreslå en ändring av utstationeringslagen och medbestämmandelagen (Lex Britannia). Förändringarna väntas gälla från april 2010.

Folkrörelsen Nej till EU menar att Lavalutredningen innebär ett dråpslag mot den svenska modellen vad gäller kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder.

– Om förslagen går igenom får vi en legaliserad låglönekonkurrens på arbetsmarknaden samtidigt som de fackliga organisationernas möjligheter att bekämpa lönedumpningen amputeras, konstaterar Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Folkrörelsen Nej till EU.

– Utredningens förslag bekräftar att de löften om kollektivavtal och konflikträtt som gavs inför det svenska EU-medlemskapet, enbart var påhitt som syftade till att lura löntagarna och fackligt aktiva att rösta som makteliten ville i folkomröstningen 1994.

Antifackligt avgörande
Folkrörelsen Nej till EU kräver att Lavalutredningen kastas i papperskorgen och att den svenska regeringen, riksdagen och arbetsdomstolen trotsar EU-domstolens antifackliga avgörande i Lavalmålet. Dels för att Lavaldomen strider mot svenska lagar stiftade i demokratisk ordning av den folkvalda riksdagen, dels för att Lavaldomen går stick i stäv mot de obetingade garantier för den svenska arbetsmarknadsmodellen som såväl statsminister Carl Bildt som oppositionsledaren Ingvar Carlsson påstod att Sverige erhållit under medlemskapsförhandlingarna med EU.

GÖSTA TORSTENSSON