Minister ifrågasätter regler för presstöd

– Statliga pengar ska inte gå till rörelser som vill minska demokratin, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, i en intervju i tidningen Riksdag & Departement. Utgångspunkten är att i våras beviljades Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag för första gången presstöd. Samtidigt ifrågasätts hela det svenska presstödet av EU, utifrån den nyliberala doktrinen om att staten inte ska påverka konkurrensförhållanden mellan i detta fall olika mediaföretag.

Att kulturministern också inkluderar kommunistiska tidningar när rätten till presstöd ska utredas kan bara uppfattas som riktat mot just Proletären. Bland de 4-5 vänstertidningar som får presstöd är det bara Proletären som betecknar sig som kommunistisk.

Sverige har redan gjort vissa förändringar i regelverket för presstöd i syfte att gå EU tillmötes. Men den demokratiska principen att presstödsnämnden inte ska ta ställning till den politiska inställningen hos de tidningar som ges stöd har tidigare inte ifrågasatts.

Uppfyller tidningen ifråga de krav som ställs på upplagans storlek och att den i huvudsak är abonnerad, på minimipris och på tidningens omfång så ska tidningen ges presstöd. En bra och viktig princip som undanröjer varje möjlighet att diskriminera tidningar med för makthavarna obehagliga åsikter.

Brysselmakten har tillfälligt låtit sig nöja i avvaktan på en statlig utredning som ska se över hela presstödet. Tanken är att de nya reglerna ska införas 2016 om de finner nåd inför EU:s granskning. Det är i direktiven till denna utredning som kulturministern nu tänker skriva in också en översyn av det nuvarande politiskt neutrala regelverket.

I april förra året väcktes upprörda känslor när Nationell Idag beviljades presstöd. Inte konstigt mot bakgrund av att Nationell Idag är rasistisk, nationalistisk och homofobisk. ”Om Nationell Idag får presstöd måste regelverket ändras”, sa redan då moderata kulturministern Adelsohn Liljeroth, påhejad från flera håll, som förre kulturministern Leif Pagrosky (S) och Aftonbladets ledarredaktion.

I en ledare i nummer 17/2010 försvarade Proletären beslutet och regelverket: ”Presstödsnämnden ska inte agera politisk smakdomare och jury. Varje annan ordning öppnar för ett moras av godtycke.”

Nu går kulturministern alltså längre när hon ifrågasätter också kommunistiska tidningars rätt till presstöd. När frågan i lördags togs upp av radioprogrammet Medierna i P1, där också Proletärens chefredaktör intervjuades, fick kulturministern svar på tal av Nils Funke, tjänstledig chefredaktör för Riksdag & Departement:

– Ett selektivt presstöd är något jag betecknar som främmande för den grundlagsreglering vi har idag och som är främmande för den syn vi har haft på presstödet, förklarade Funke som nu är utredningssekreterare i yttrandefrihetskommittén.

I klartext menar Funke att grundlagen förbjuder regler som på politiska grunder utestänger vissa tidningar från presstöd. I programmet sade han att lösningen i så fall är att helt avskaffa presstöd. En ståndpunkt som Moderaterna ensamt sedan länge drivit.

Hotet mot presstödet är reellt men ska inte heller överdrivas. Partier som Kristdemokraterna, Centern och Socialdemokraterna och Miljöpartiet har intressen i tidningar som bara kan överleva med presstöd. Det finns alltså skäl till den största demokratiska vaksamhet i denna fråga.