Färre dog på jobbet 2024 – men fortfarande saknas inspektörer
44 arbetare som gick till jobbet under 2024 kom aldrig hem till sina nära och kära. De dog i olyckor på sina arbetsplatser.
44 döda på jobbet under 2024. Det är den lägsta siffran sedan 2020, då det inträffade 24 olyckor med dödlig utgång på svenska arbetsplatser. Under 2023 dog 63 arbetare på jobbet.
Men det finns ingen anledning att brista ut i jubel och glädjerop.
– Gång på ser vi samma typ av brister, många av dödsolyckorna sker av återkommande orsaker, säger Ola Hansson, projektledare för Arbetsmiljöverkets nollvision mot dödsolyckor.
– Gång på gång är det samma typ av brister i arbetsmiljöarbetet som ligger bakom, säger Ola Hansson till Arbetet. Arbetsgivarna behöver jobba mer med det systematiska och grundläggande arbetsmiljöarbetet. Och då främst med att undersöka och bedöma risker.
Jenny Bengtsson är arbetsmiljöinspektör så att säga på fältet. Varje dag ute på arbetsplatserna för att inspektera och se till att arbetsmiljöarbetet sköts rätt. Hon håller med Ola Hansson.
– Ja, Ola Hansson har helt rätt. Arbetsgivarna borde kunna göra mer. Vi kan inte ha koll på allting. Vi kan ju helt enkelt inte vara överallt. Arbetsmiljöverkets inspektörer gör så mycket som de bara kan, men det är helt enkelt inte möjligt att lösa problemen, givet antalet inspektörer kontra antalet arbetsplatser och dygnets timmar, säger Jenny Bengtsson till Proletären.
Sent under hösten 2024 genomförde Arbetsmiljöverket en nyrekrytering av ett 40-tal inspektörer. Den totala summan anställda inspektörer inom verket ligger nu på en bit över 300.
– Vi borde vara långt över 500 inspektörer för att leva upp till ILO:s (International Labour Organization) minimikrav för ett rimligt antal inspektörer i förhållande till folkmängd, säger Jenny Bengtsson.
De 44 döda arbetarna under 2024 är en klar nedgång jämfört med 2023, då 63 arbetare omkom på jobben. Ett år som utmärktes bland annat av olyckan på ett bygge i Ursvik i Sundbyberg strax före jul. Fem arbetare dog när en dåligt förankrad bygghiss störtade mot marken från nionde våningen. 63 döda är den högsta siffran på tolv år.
Orsaken till dödsfallen är dåligt gensvar från arbetsgivarna, som ofta anlitar flera led av underentreprenörer på arbetsplatserna och där ansvarsfördelningen för säkerhet och arbetsmiljöarbete sakta men säkert skjuts mer och mer i skymundan för varje entreprenörsled som huvudentreprenören plockar in. På arbetsplatsen i Ursvik fanns det till exempel över 100 underleverantörer. Den olyckan fick ministrar i den i praktiken SD-ledda regeringen att svämma över av löften om att allt skulle bli bättre. Bland annat skulle inspektörerna få fler möjligheter att göra oanmälda inspektioner:
– Låter bra med fler oanmälda inspektioner. Men vi skulle behöva vara minst dubbelt så många för att vara ute så mycket som behövs. Vad ska prioriteras bort? Jag och många kollegor skulle gärna vara ute oanmält och vara mer synliga i på arbetsplatserna. Men tiden är inte oändlig och resurserna finns ju inte, konstaterade Jenny Bengtsson då.
Trots nyrekryteringen saknas fortfarande inspektörer.
Från Arbetsmiljöverkets håll är man ense om att arbetsgivaren, entreprenören på den aktuella arbetsplatsen, måste ha ansvaret för säkerheten på den.
– Den största effekten för en bra arbetsmiljö uppnås på arbetsplatserna. Det är arbetsgivaren på den arbetsplatsen som bär ansvaret. Sedan är det många andra aktörer som behöver bidra från sitt håll för att få ner olyckorna. Vi är en sådan aktör. Skyddsombud, fack och arbetsgivarorganisationer har också en stor roll, säger Ola Hansson.