Saftigt elpris i kylans spår

Under två timmar på eftermiddagen den 17 december 2009 steg priset på elbörsen Nordpool till helt otroliga 14,60 kronor per kilowattimme. En höjning på motsvarande 3700 procent jämfört med den tidigare prisnivån som legat mellan 30-40 öre per kilowattimme. Snittpriset för den aktuella dagen blev 261 öre jämfört med 54 öre föregående dag.

Kraftbolagens förklarade den extrema situationen med omslag till kallare väder och oväntat produktionsbortfall i kärnkraftsverk. Sanningen är dock den att elmarknaden manipulerats genom att produktionen av el sänkts för att trissa upp priset, efter devisen om tillgång och efterfrågan.

Att det är kallt på vintern är ju en realitet som inte går bortse från i vårt land och det faktumet har aldrig innan elmarknaden avreglerades år 1996 lett till att elpriset chockhöjts. I stället handlar det i dag om hur mycket el det produceras för att möta efterfrågan när kylan slår till.

Och det är här som elbolagen mixtrar för att höja elpriset när efterfrågan är som störst i Sverige. Den främsta metoden som kraftbolagen använder för att öka priset på el är att strypa produktionen av el i kärnkraftsverken.

I många fall har också kärnkraftsreaktorer stängs av helt för ”underhåll, tester, reparationer och ombyggnader”. Så var det den 17 december ifjol.

Planerade driftstopp
Kärnkraften står för runt hälften av elproduktionskapaciteten i Sverige. I december och under hela hösten 2009 gick kärnkraftsverken inte ens för halv maskin, på grund av tidigare nämnda orsaker. Kärnkraftsbolagen har följaktligen planerat in driftstopp och minskad elproduktion när Sverige är som mest sårbart.

Det vittnar om total brist på samhällsansvar. Skeendet kan förtydligas med färsk statistik från Svensk Energi. I fjol minskade elproduktionen från kärnkraftverk med 18,9 procent jämfört med 2008. Motsvarande siffra för vattenkraftverken var minus 4,7 procent.

Det var endast värmekraftverk och vindkraftverk som ökade sin elproduktion, med 9,7 procent respektive 25 procent.

Totalt minskade den svenska elproduktionen med 8,8 procent, från 144,4 TWh 2008 till 133,5 TWh 2009. Samtidigt minskade också elkonsumtionen i fjol med 4,3 procent vilket till stora delar kan tillskrivas lågkonjunkturen.

I statistiken från Svensk Energi går det också jämföra situationen för tio år sedan med dagens. År 1999 producerades det 150,5 TWh. Vattenkraft stod för 70,4 TWh och kärnkraft 70,2 TWh, vilket kan jämföras med 2009 där motsvarande siffror är 65,5 TWh respektive 49,7 TWh.

Det produceras alltså i dag 20,5 TWh mindre el i kärnkraftsverk jämfört med för tio år sedan, en minskning med 30 procent. Och detta trots att kapaciteten i kärnkraftsreaktorerna ökat markant efter moderniseringar.
Den totala elproduktionen gav 12 procent mer 1999 jämfört med 2009, trots att den installerade effekten var lägre för tio år sedan.

Återreglera!
Elproducenterna fifflar med den svenska elmarknaden, minskar medvetet tillgången när efterfrågan är som störst för att ta ut högsta möjliga pris på el. Före 1996 var elbolag skyldiga att leverera tillräckligt med el under alla omständigheter.

I dag kan de göra precis som de vill och det är elkonsumenterna som får ta smällen så fort det blir lite kallare än normalt i södra Sverige. Kravet på en återreglering av elmarknaden har väl aldrig varit mer aktuell än i dessa dagar.

KENT HALDEBO
Proletären nr 2, 2010


”Dags att kräva att elen återregleras”
– Under fredagen gjorde de tre största elbolagen i Sverige en ren vinst på över en miljard kronor tillsammans. Men det är inte acceptabelt att kunna profitera hur som helst. Jag vill inte ha ett samhällsystem där det fungerar på det viset, säger Allan Raattama från Skellefteå.

Proletären får ett samtal med Allan Raattama innan han ska ut och åka skidor på söndagen. Just nu är det milt i Skellefteå, bara 4-5 grader kallt och ett perfekt väder för uteaktiviteter. Men tidigare under veckan sjönk termometer till under 30 grader på flera håll i kommunen.

De höga elpriserna har fått många att reagera negativt på den så kallade fria elmarknaden. I mitten av december chockhöjdes elpriset till nästan 15 kronor per kilowattimme under några timmar. Fredagen den 8 januari var det dags igen när elen kostade över 10 kr per KWh och med ett sittpris på 3 kr/KWh under hela dagen. 

– Vårt hus är kopplat till fjärrvärmesystemet så vi drabbas inte så hårt av detta. Det går ju inte att värma hus på el längre, det blir alldeles för dyrt. Men fortsätter det så här kommer det märkas på hushållselen, säger Allan Raattama.

Undviker elvärme
I Norrland, där det inte är ovanligt med 20 grader kallt och där under, har många försökt undvika att värma bostadshus med direktverkande el eller elpannor. Antingen har man gått över till fjärrvärme, värmepumpar eller pellets. Många har också återupptagit traditionell vedeldning i pannor och kaminer.

I södra Sverige är det annorlunda efter tiotals år med ett relativt varmt väder under stora delar av vinterhalvåret. Senast det var riktigt kallt var på 1980-talet. Därför är inte hellre beredskapen inför en vargavinter på samma nivå som i norra Sverige.

Nu är det inte så att norrlänningarna kommer undan prishöjningar av el, hushållselen (ca 8000 KWh/per år) kostar ju självklart mer när elbolagen medvetet stryper tillgången. Det finns också många som inte hunnit eller haft råd att konvertera om från eluppvärmda hus.

”Ställ politikerna till svars”
Men värst utsatta i denna situation är sörlänningar som ännu sitter fast i gamla system, till exempel direktverkande el (elradiatorer) som man blev subventionerad med att installera för att kärnkraftsindustrin skulle få avsättning för sin produktion.

– Avregleringen av elmarknaden har helt spårat ut. Det är ju inte bara enskilda som drabbas, kommuner, landsting, stat och även företag åker också på kraftigt höjda kostnader när termometern kryper ner mot både 30 och 40 grader, säger Allan Raattama.

– Till och med jobben hotas av att elbolagen fifflar med marknaden. Nu är det dags att ställa de ansvariga politikerna mot väggen och kräva att elen återregleras, säger han avslutningsvis.

KH