Kärlek och aktivism när filmfestival drar igång

Årets öppningsfilm, som också tävlar om en Dragon Award i kategorin för bästa nordiska film, är danska Key House Mirror.

Filmen utspelar sig på ett äldreboende i Köpenhamn där Lily, spelad av legendariska Ghita Nørby, bor tillsammans med sin vårdkrävande make. Här inleder hon en relation med en svensk man som kallas Piloten, spelad av Sven Wollter.

– Det är en kärlekshistoria om två åttioåriga människor, berättar Sven Wollter för Proletären.

Sven Wollter har arbetat med Ghita Nørby en gång tidigare, i den norska filmen Smykketyven från 1990. Sedan dess har de hållit kontakten, och är goda vänner. Sven Wollter har bara lovord för sin motspelare.

– Hon är lysande att jobba med! En helprofessionell, kännande och prestigelös människa. En konstnär ut i fingerspetsarna!

Titeln Key House Mirror anspelar på en diagnostisk metod för att identifiera alzheimer eller andra demenssjukdomar. Ett område som Sven Wollter har engagerat sig i.

– Det var delvis därför jag fick rollen, berättar han. För att jag har en kunskap om de här frågorna.

Bo Harringers Även de döda har ett namn recenserades i Proletären nr 50, och kommer nu visas på filmfestivalen. Filmen är en dokumentär om Henry Ascher, barnläkare, Palestinaaktivist, och liksom Sven Wollter medlem i Kommunistiska Partiet.

– Det är inte så mycket en film om mig, utan om Gaza där jag är en genomgående figur bland många, säger Henry Ascher till Proletären.

– Jag är rätt allergisk mot personfixerade och navelskådande filmer. Hade det varit ett närsynt personporträtt av mig hade det inte varit intressant.

Henry Ascher var rejält nervös när han skulle få se filmen för första gången, men blev glad över resultatet.

– Det märks att Bosse är en proffsig filmmakare som har hjärtat på rätta stället. Trots tragiken i Gaza så är det en väldigt fin film.