Film om fotbollens bultande hjärta
Ultras kallas de hängivna fotbollssupportrar som lever för sin klubb, som fyller bortaläktare, sjunger och gör tifon. Filmaren Ragnhild Ekner har åkt världen och läktarna runt för att träffa några av dem, i ett ambitiöst försök att förklara magin för utomstående. Resultatet hade utsåld premiär på Göteborgs filmfestival.
Hej Ragnhild Ekner! Din film om ultraskulturen inom fotbollen har gjort succé på Göteborgs filmfestival med fullsatta visningar. Varför har du gjort filmen? Vad grundar sig din egen fascination inför ämnet i?
– Här kan jag ge många olika svar, beroende på när under processen du menar. Jag har jobbat med filmen i åtta år och drivkrafterna har varierat. I början ville jag ut i världen, ut på äventyr och lära mig mer om en subkultur som ger så många så mycket.
– Tidvis när det varit tungt har jag mest harvat på för att vi fått finansiering till filmen, för att jag åtagit mig att få färdigt den. Kepsen jag lovat mig själv att få köpa till premiären har också varit en stark morot haha!
– Men i grunden handlar det om en fascination och beundran för människor som gör saker kollektivt för att de vill och har valt det själva, och inte för att de måste. Och för den kraft och energi som finns i den här typen av sammanhang.
Filmen gör nedslag i åtta länder i fyra världsdelar. Kan du ge någon liten teaser av vad man kan förvänta sig att få se när man bänkar sig i salongen?
– Filmens tittare får följa med in i tifolokalen i Göteborg, till karnevalsstämning i Argentina, till den kanske mäktigaste inmarschlåten jag har hört i Indonesien, till ultras-arkiven i Italien och till en bortamatch med typ tio oerhört passionerade supportrar på plats på en non league-läktare i England. De får lyssna på en adrenalinhjärna som hittat hem på en läktare i Polen, se 30.000 människor hoppa samtidigt i Marocko och sätta sig in i hur ultras blev en politisk kraft för folket under den arabiska våren i Egypten.
– Min förhoppning är att supportrar som ser filmen kan få känna stolthet över sitt världsomspännande sammanhang, och att övriga får en lite större och djupare bild av vad den här kulturen kan betyda, än vad media vanligtvis kablar ut.
Det är ingen vågad gissning att de som redan inser tjusningen med att stå på en kokande läktare kommer att uppskatta filmen. Vilka andra skulle du uppmana att gå och se den?
– Jag har hört flera som sagt att de ska ta med sig familjemedlemmar och se filmen på bio, familjemedlemmar som kanske undrar över all denna tid och engagemang som läggs på något så onödigt som fotboll. Det vore ju hemskt fint om de fick en förståelse för fenomenet.
Och slutligen, allsvenskan drar igång igen om två månader. Vårt kära Blåvitt, som inte rosat marknaden de senaste säsongerna, börjar borta mot Hammarby. Vad har du för dig den söndagen sådär vid tvåtiden på eftermiddagen, och vad har du för känslor inför säsongen?
– Då är jag troligtvis uppfylld av att livet börjar igen efter en seg och mörk vinter, omgiven av vänner i en stad jag kommer vara överlycklig att få lämna igen 90 minuter senare oavsett resultat. Känslorna inför säsongen rent sportsligt är väl tyvärr inte på topp. Men bollen är rund! Har ett helt litet avsnitt i filmen som handlar om det uttrycket. Mitt favorit-talesätt! Bollen är rund!
ULTRAS i regi av Ragnhild Ekner går upp på biograferna 28 mars.
Distribution: Folkets Bio